Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Kommunalskattefrågans »lösning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 8 april 1927.
Enligt den parlamentariska terminologien
är riksdagen ideligen sysselsatt med att
»lösa» frågor. Epitetet »lösning» ges frikostigt åt varje riksdagsbeslut,
huru bristfälligt hopkommet det än är. Det är därför alldeles i sin
ordning, att man i tidningsorgan med parlamentariska försänkningar i
dessa dagar får läsa, att årets riksdag är sysselsatt med »lösningen»
av en stor fråga, som i trettio år stått på dagordningen, frågan om
kommunalbeskattningen. Det bör dock rättvisligen erkännas att
finansminister Lyberg, som förberett det kungliga förslaget, åt detta velat
giva en mindre anspråksfull betoning. Han yppar en viss tvekan,
huruvida frågan ännu är mogen för avgörande — trots årtiondens
utredningsarbete. Om det gällt att ordna det kommunala
skatteväsendet efter huvudsakligen nya linjer skulle han tagit sig ytterligare en
funderare på saken. Men då han funnit lämpligast att i huvudsak
fasthålla vid det nuvarande s. k. provisoriets principer ha
betänkligheterna mot att nu föreslå en reform, som på viktiga punkter avser
att draga facit av de många årens utredningsarbete, fått vika.
Finansministern är emellertid angelägen betona att han icke hör till dem,
som tro på en »i bokstavlig mening definitiv lösning» av denna fråga.
En reservation, som självfallet borde gälla om varje riksdagsbeslut!
^7issa praktiska skäl, bl. a. den till 1928 bestämda allmänna
fastighetstaxeringen samt önskvärdheten av att få vägbeskattningen
rättvisare avvägd och taxeringsorganisationen förbättrad, tala obestridligen
för att det komplex av författningar och skattefrågor, som äger
samband med kommunalskatteproblemet, utan ytterligare dröjsmål
upptages till behandling i riksdagen. Men sådan kommunalskattefrågan
nu ligger på riksdagens bord ger den anledning till farhågor för
att den »lösning» i själva huvudfrågan, som eventuellt kan utvinnas
ur det väldiga materialet — bortåt ett hundratal propositioner och
motioner! — blir föga tillfredsställande. Finansministern har
tydligen följt minsta motståndets lag. Han har lagt upp frågan efter den
linje, som han tror vara riksdagsmajoritetens, och avstått från att
söka uppnå den rationella utformning av skattesystemet, som ju varit
målet för de många årens utredningsarbete. Till finansministerns
försvar kan dock anföras, att intet av de förslag, som framkommit
under detta utredningsarbete, lyckats helt realisera kravet på ett
rationellt skattesystem. 1921 års kommunalskattekommitté har
förtjänsten av att ha åstadkommit ett enhetligt, väl genomarbetat förslag,
vars tekniska företräden framför det nuvarande provisoriet torde vara
obestridliga. Men förslagets höga repartitionstal för fristående objekt
Kpmmunalskattefrågans
»lösning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
