Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Kyrklig konst i Blekinge. Av Johnny Roosval - William Anderson: Sveriges kyrkor, Blekinge 1:1. Kyrkor i Östra härad, konsthistoriskt inventarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
KYRKLIG KONST I BLEKINGE
Ehuru själv (jämte riksantikvarien Curman) utgivare av Sveriges
kyrkor, eller kanske just därför, må jag anhålla om tillstånd att
presentera ett av dess häften. Verket Sveriges kyrkor är i hög
grad heroende av allmänhetens stöd, enär det lilla statsanslaget endast
räcker till en liten del av det vetenskapliga arbetets omkostnader,
under det att övriga utgifter, såsom framför allt tryckningen, måste
täckas på annat sätt. Intresset för de kyrkliga fornminnena är
visser-ligen numera allmänt, men kännedomen om monumenten är rätt klen.
Landskapet Blekinge, som det här gäller, är särskilt orättvist bedömt
med avseende på sin gamla konst. Prisat för sin natur, torde det
icke ha lockat många besökare för sina kyrkliga konstverks skull,
som dock ha så mycket att giva.
Med ett nu utkommet häfte (det 22:a av verket i dess helhet),
Blekinge 1:1: kyrkor i Östra härad, konsthistoriskt inventarium
av William Anderson, är Blekinge infört i det svenska kyrkliga
konstin-venteringsverket. Monumenten äro icke av sådana dimensioner eller
rikedom, att de utan vidare tilldraga sig uppmärksamhet, det behövs
en kunnig fackmans upplysningar, för att ögonen skola öppna sig för
de konstnärliga och historiska värden, vilka här finnas.
Redan i detta första häfte, som skildrar omkring en fjärdedel av
landskyrkorna, framträder genom författarens uppenbarligen på
verklig sympati för ämnet och på grundliga jämförande studier baserade
undersökning vissa huvudkonturer av hela landskapets ecklesiastika
konsthistoria, vilken återigen ofta återspeglar landskapets ekonomiska
och politiska öden.
Den mest respektabla åldern innehar Ra m dal a kyrka, som innan
den förlorade sitt västtorn och sina valv, synes hava utgjort en
verklig klövsadelkyrka med befästade torn i väster och öster samt
långhuset krönt av två våningar skyttegluggar. Trots det ställvis starkt
hypotetiska i dr Andersons rekonstruktion av den väl i slutet av
1100-talet tillkomna befästningskyrkan, synes mig hans framställning
trovärdig. Ramdala blir härigenom en enande länk mellan Bornholms
och Ölands befästningskyrkor och ett gott vittnesbörd om enheten i
det baltiska Nordens byggnadsvanor under medeltiden. Ramdala
befästningskyrka efterträdde en äldre liten absidkyrka och synes ha
tillkommit under den oroliga tid, då esternas erövrarflotta 1187 brände
Sigtuna och då Absalon, som sedan 1177 regerade över både Roskilde
och Lunds stift, kämpade med venderna vid och på Riigen som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
