Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Statsnyttans idé. Av Elof Åkesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSNYTTANS IDE 217
igenom synes det mig förklarligt, att ett så starkt etiskt patos
kunnat uppbära maktpolitiken och intresseläran i samhällen,
där kristendomens sedliga ideal dock aldrig upphört att verka.
Staten skapade den fasta, stundom hårda yttre ordning, inom
vilken individen kunde röra sig med någorlunda trygghet, och
individen återgäldade med en så hög uppskattning av staten och
dess handlingar, att dessa lätt nog tedde sig som yttringar av
själva Försynen. En undersökning av de positiva rättsidéernas
sammanhang med statsnyttan torde sålunda vara ett nödvändigt
komplement till Meineckes snillrika analyser.
Man skulle — det är den andra invändningen jag till sist ville
antyda — kunna ifrågasätta, om statsintresset överhuvud varit
den ledande idén i det sista halvseklets europeiska politik. Kan
man tala om en statsmaktens hypertrofi även under detta skede?
Är det ej snarare så, att de tre väldige, om vilka Meinecke talar,
alltmer kunnat utnyttja den färdiga statsapparaten för sina
omfattande och lidelsefyllda maktbehov? En nutida hertig av Rohan
skulle kanske snarare kläda statshemligheten i följande ord:
»Ministrarna kommendera folken, men privatintressena
kommendera ministrarna.»
16. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
