Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Skolpropositionen. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 ERIK WELLANDER
Som av det nu sagda torde framgå, måste mycket allvarliga
erinringar göras både mot det blandade system, som föreslås i
den kungliga propositionen, och mot de utbildningsvägar, som
ingå i detta blandade system. När man studerar propositionen,
är det svårt att frigöra sig från det intrycket, att uppgiften har
fattats väl snävt, att icke allt har gjorts som kunnat göras för
att anpassa vårt skolväsen efter moderna behov. Den
beslutsamhetens friska hy, som präglar kapitlet om det inre arbetet,
har i kapitlen om organisationsfrågan förbytts i eftertankens
kränka blekhet.
Vår nuvarande högre skola visar i sin organisation ett
blandat system, i det att den statliga realskolan är byggd på tredje
folkskoleklassen och den kommunala mellanskolan på sjätte
folkskoleklassen. Propositionen konstaterar allvarliga brister
hos båda dessa skolformer: hos den sexåriga realskolan en
socialt mindre tillfredsställande rekrytering, hos den fyraåriga
mellanskolan en icke minst i socialt hänseende beklaglig
förlängning av studietiden. Dessa brister äro konstitutiva, i varje fall
anvisar propositionen inga åtgärder för att avlägsna dem. Men
lika fullt föreslår propositionen, att vårt högre skolväsen allt
fortfarande skall vara sammansatt av just dessa båda
skolformer. Den enda ändring som förordas är en successiv
överflyttning av lärjungar från den kortare och pedagogiskt överlägsna
utbildningslinjen till den längre och och pedagogiskt underlägsna
linjen. Skoltidens förlängning skall sålunda drabba ett ständigt
växande antal av våra svenska barn, men i övrigt blir allt som
förr, skolfrågan stannar i det gamla stridsläget, kanske med den
förändringen, att stridens hetta tilltar i den mån som linjerna
närma sig varandra.
Man skulle av propositionen ha önskat ett djärvare och
fastare grepp på den organisatoriska frågan. Det vittnar verkligen
icke gott om den pedagogiska uppslagsrikedomen och
framåtandan i vårt land, detta att man slappt finner sig i de
historiskt givna skolformerna under ett evigt ställningskrig om
vilkendera typen som skall få breda ut sig på den andras
bekostnad, medan en ganska stor enighet råder om bådaderas brister.
I själva verket är det så, att läget bokstavligen pockar på en
ny lösning av skolproblemet, en lösning, som så långt ske kan
förenar det bästa av de nuvarande skolformernas egenskaper
och undviker deras brister. En lösning, som skall ha utsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
