Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 1 mars 1927 - Stilla-Havspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 169
och mer inriktat sig mot öster. I Kina försiggår en för hela
världens framtid utomordentligt betydelsefull uppgörelse med de
västerländska intressena samtidigt med en inre omdaning av oanad
räckvidd. Inom det brittiska världsriket har de pacifika besittningarnas
betydelse stegrats. Kanada, Australien och Nya Zeeland ha sökt direkt
handelspolitisk förbindelse med varandra tvärs över Stilla Havet.
Den nya flottbasen i Singapore markerar ytterligare den brittiska
riksregeringens avsikt att hävda sin ställning vid världens största hav, mot
vilket allt tyngre världsekonomiska och världspolitiska intressen
tydligt gravitera.
Ur strategisk synpunkt domineras detta hav otvivelaktigt av de
ang-losachsiska makterna. Ställningen Singapore—Hongkong—Filippinerna
— Guam—Hawaii (Pearl Harbour)—San Fransisco—Vancouver markerar
ett effektivt herravälde över åtminstone sju åttondelar av de pacifika
farvattnen. Japans egentliga sfär är inskränkt till oceanens nordvästra
åttondel, från Formosa, Marianerna och Karolinerna samt vidare längs
en linje mellan de japanska öarna och Hawaii upp emot Aleuterna
och Behrings sund. Den japanska handelsflaggan är emellertid
alltjämt den ledande på de stora pacifika havslederna.
Som sjömakter med strategisk ställning vid Stilla Havet komma
endast de två anglosachsiska stormakterna samt Japan i betraktande.
I handelshänseende äro de ävenledes de dominerande. Härvidlag får
man emellertid även taga hänsyn till Nederländska Indien, Franska
Indo-Kina samt bland de sydamerikanska staterna åtminstone Peru
och Chile. Därjämte kan måhända även Kina inom en icke alltför
avlägsen tidpunkt väntas framträda * som en aktiv och icke endast
som hittills som en övervägande passiv faktor i världshandeln över
haven. Ryssland har sedan 1920—21 åter nått fram till Stilla Havets
kuster. Sovjet-unionen är emellertid icke någon pacifik makt och
torde knappast komma att bli det. Den är i allt väsentligt en
asiatisk kontinentalmakt. Härav följer också för Ryssland
nödvändigheten av samförstånd med Japan, som behärskar farvattnen utanför
de ryska Stilla Havs-hamnarna ävensom, viceversa, nödvändigheten för
Japan av samförstånd med Ryssland. Alternativet är endast öppen
fiendskap — som fallet var 1899—1905 och 1918—23. Tillsvidare kan
man emellertid räkna med att den gemensamma motsättningen mot
de anglosachsiska makterna skall hålla samman den ryskjapanska
intressegemenskap, som framträtt från 1924, även om man knappast kan
vänta sig någon utveckling till verkligt bundsförvantskap.
Kina har icke hittills hunnit göra sig maktpolitiskt gällande på
Stilla Havet. Men politik är ju långt ifrån endast maktpolitik. I
själva verket har Kinas problem åtminstone sedan 1919 stått i
förgrunden för de vid Stilla Havet intresserade staternas uppmärksamhet.
»Nio-makts-traktaten», avslutad i Washington den 6 februari 1922
mellan U. S. A., Storbritannien, Japan, Kina, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Belgien och Portugal, är helt ägnad åt Kinas ställning och
var ett av Washington-konferensens viktigaste resultat. Den var så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
