Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 1 mars 1927 - Ett fascistiskt samhällsexperiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 167
nas av regeringsmyndigheterna, som även i övrigt hålla ett vakande
öga på dem och vid behov kunna upplösa deras verkställande organ
och i stället insätta statskommissarier.
Den korporativa statens förverkligande är från Mussolinis sida ett
storstilat försök att lösa vår tids motsättningar på arbetsmarknaden.
Genom detaljerade lagbestämmelser är det meningen att fastställa
såväl rättigheter som skyldigheter å ömse håll, och
arbetsdomstolarnas inrättande är ett försök att med lagens hjälp hindra
arbetskon-flikter. Som en ytterligare garanti för arbetsfredens bevarande har
ett formligt förbud utfärdats för strejker eller lockouter med
straffbestämmelser för förbudets överträdande. En arbetsgivare, som
tillgriper lockout, straffas med fängelse i tre månader till ett år och
böter från 10,000 till 100,000 lire. Arbetare, till ett antal av minst
tre, som för frampressande av löneförhöjning strejka eller på något
sätt störa arbetets kontinuitet eller regelbundenhet få 1—3 månaders
fängelse och strejkledare l— 2 års fängelse samt böter från 2,000 till
5,000 lire. Huru detta sociala program mottagits är svårt att på
avstånd bedöma, då den främsta källan, den fria pressens kommentarer,
för närvarande icke kan komma till användning. Anmärkningsvärt
är emellertid, att man från gammalt fackföreningshåll ställt sig
påfallande sympatisk mot planen, måhända under påverkan av att en
mycket stor del av de gamla fackföreningsmedlemmarna anslutit sig
till de nya fascistiska syndikaten. Inför detta faktum ha även
ledarna tvingats att ge sitt erkännande åt vissa sidor av fascismen, vilka
förklaras överensstämma med deras egna gamla principer. Och även
om likheterna skulle inskränka sig till det enda förhållandet, att
fascismen i motsats till den gamla liberalismen men i likhet med
socialismen • vågat sig på en statsintervention på det ekonomiska livets
område, så har detta varit tillräckligt för att motivera den
principiella anslutning till den fascistiska planen, som nyligen gavs i en
resolution genom bl. a. följande passus: »Vi skulle träda i
motsättning mot oss själva, om vi satte oss emot den korporativa staten och
mot den arbetslagstiftning, som fascistregimen tänker genomföra. Det
räcker att erinra om våra tidigare önskemål och förslag för att visa,
att det är vår plikt att i handling och med vår kritik bidraga till ett
gott resultat av dessa försök».
Att ett genomförande av detta experiment skapar oerhörda rent
administrativa svårigheter ligger i öppen dag. Här gäller det ju icke
mindre än en fullständig omläggning av hela det italienska
samhällets sociala struktur. Enbart gränserna mellan de olika
korporationerna vållar mycket huvudbry. Höra t. ex. skräddarna till affärs- eller
industrimännen? Journalister, som först placerades i
industrimanna-konfederationen, protesterade och fördes slutligen över till de
intellektuella yrkenas sammanslutning. De gamla organisationernas
statuter ha i detalj måst prövas, för den händelse de icke skulle stämma
med den nya lagen. En mängd dylika spörsmål ha därför bidragit
att fördröja lagens verkställande, om också arbetet därpå stadigt
fortskridit. Oklara äro också tillsvidare det n}^a systemets politiska verk-
12. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
