Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Tvenne kooperativa program. Av Herman Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 LITTERATUR
med jordbrukarnas inköps- och avsättningsorganisationer bland de
företag, som böra nämnas kooperativa i specifik mening. Hans försvar
för den ståndpunkten torde beträffande avsättningsföreningarna
teoretiskt ej kunna anses fullt hållbart, ehuru det ej erbjuder större
svårigheter att inse, av vad skäl samgrupperingen skett. Man har all
anledning antaga, att konsumentkooperationen lika litet i framtiden
som i den tid, som är, kommer att bedriva egna jordbruk och
därigenom bli konkurrent på den kooperativa marknaden till
jordbrukarnas avsättningsorganisationer. Det är tvärtom av största vikt för
konsumentkooperationen, att den förmår klargöra för jordbrukarna, att
även de i sin egenskap av varuförbrukare äga direkt intresse av att
befordra konsumentkooperationen, som dessutom med all säkerhet
kommer att även i framtiden vara en betydande avnämare av de
enskilda jordbrukarnas produkter. Inom Internationella kooperativa
alliansen, för vars räkning Orne 1921 utarbetade sitt program, var f. ö.
situationen den, att man även på ledande håll därinom hade mycket
dunkla föreställningar om vilken särställning de konsumentkooperativa
företagen intaga bland de fria kollektiva företagstyperna och under
inga omständigheter ville resa någon mur mellan konsument- och
jordbrukarkooperation. Då Örnes skrift är det första försöket att ge
alliansen ett logiskt hållbart och praktiskt omedelbart acceptabelt
program, måste man medge, att den fyller mycket högt ställda anspråk,
såväl teoretiskt-ekonomiskt som praktiskt-ekonomiskt.
För Orne kommer alltså konsumentkooperationen att té sig som
den kooperativa företagsformen par préferénce. Som skäl för denna
uppfattning kan han ej blott anföra, som det synes, synnerligen vägande
principiella skäl utan även hänvisa till den faktiska utveckling, som
försiggått under ett sekel. Rent utvecklingshistoriskt sett äger
visserligen konsumentkooperationen det intimaste samband med de olika
former för kollektiv självhjälp, som under 1800-talet prövats av de
fattigare skikten inom samhället. Ända in i slutet på föregående sekel
ansågs det till och med av vissa män på ledande kooperativt håll,
att den kooperativa rörelsens huvuduppgift var att överföra
produktionsmedlen i de industrianställdas händer, och
konsumentkooperationen tänktes blott vara ett medel att öka de fattigare folklagrens
ekonomiska styrka. Den ekonomiska utvecklingen har emellertid efter
hand själv givit de klaraste beläggen för att konsumentkooperationen,
vid sidan av lantmannakooperationen, är den enda starkt
utvecklingsdugliga kooperativa företagstypen med fullt autonom karaktär. Denna
utveckling har också klart avspeglats i de internationella kooperativa
organisationernas sammansättning och orientering. Då Orne tar fasta
på dessa faktiska utvecklingslinjer, erhåller han därigenom säkra och
givande hållpunkter för sin uppfattning av de kooperativa företagens
allmänna karaktär och inbördes relationer.
Petanders kooperativa system kan däremot icke utifrån den
verklighet, som är oss given i form av ett flertal skiftande kooperativa
företag, sägas klargöra de motiv, som äro drivkraften i de olika fallen.
Möjligt är, att hans syn på den sociala och kooperativa utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
