Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ämnes-gymnastiklärare. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄMNES-GYMNASTIKLÄRARE 127
i det föregående tagit miste, när jag uppfattat de sakkunnigas
förslag om vissa idrottstimmar såsom avseende endast gymnasiet,
så är risken för läroämnena större, än jag här funnit.
Besväret med övervinnande av de nämnda svårigheterna träffar
i första hand rektor, som skall göra upp arbetsfördelningen.
Liknande svårigheter får han bereda sig på, när det gäller att föreslå
lämplig ämneskombination för en tjänst, som skall ledigförklaras
och i vilken gymnastik skall ingå. Ju mindre skolan och
antalet tjänster äro, desto mindre möjligheter till val finns det i en
sådan situation. Det kan hända, att skolan ovillkorligen behöver
gymnastik tillsammans med ett eller två bestämda andra ämnen,
som i likhet med gymnastiken alldeles sakna representant vid
skolan — men just i den ämneskombinationen finns det inga
kompetenta lärare att tillgå och således inga sökande att
påräkna.
Därmed äro vi inne på en annan sida av saken. För en ung
läraraspirant, som skall planlägga sina studier med hänsyn
både till sin läggning och sin framtida bärgning, är det ytterst
värdefullt att kunna räkna med något så när fasta
ämneskombinationer i lärartjänsterna. Han har t. ex. klart för sig,
att klassiska språk skall bli hans huvudstudium. Då vet han,
att det finns ett antal tjänster, som omfatta endast latin och
grekiska, men att han ökar sina befordringsutsikter, ifall han
jämte dessa båda ämnen studerar också modersmålet och historia
eller ettdera, samt att det också kan gå för sig att ersätta
grekiskan med ettdera eller båda av dessa ämnen. Vilken av dessa
olika möjligheter han väljer, det beror då på hans läggning och
på hans uthållighet, inte minst i ekonomiskt avseende, i fråga
om studiernas utsträckande över flera ämnen. Däremot faller
det honom knappast in, han må ha vilken läggning och vilken
studieuthållighet som helst, att studera t. ex. latin, botanik och
zoologi, ty han vet, att en sådan kombination inte har
motsvarighet i någon lärartjänst. Till yttermera visso är
vederbörande examensstadga så avfattad, att den för lärarkompetens
fordrade filosofisk ämbetsexamen inte får avläggas i vilken
ämneskombination som helst utan endast i vissa bestämda
kombinationer, som motsvara dem, vilka enligt läroverksstadgan
förekomma i lärartjänster. Härmed vinnes, att den, som tar examen,
vet, att det finns mot hans examen svarande tjänster, och den
myndighet, som skall tillsätta tjänster, vet, att det finns lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
