Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Illustrationer till framställningar av antiken. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRATIONER TILL FRAMSTÄLLNINGAR AV ANTIKEN 107
och ej låta en Homeros med hellenistisk frisyr gälla som den
verklige.
Det finns också en annan motsatt fara att undvika: allt för
gamla bilder. Den faran lurar särskilt vid
Homerosillustratio-nerna. För några år sedan utgavs en högst märklig finsk
Homeros-översättning, illustrerad huvudsakligen med arkaiska grekiska
vasbilder från sjätte århundradet, valda av den om antikstudiet i
Finland högt förtjänte bibliotekarien L. O. Th. Tudeer. En finsk
kritiker krävde högljutt bilder från den mykenska bronsåldern!
Fallet är mycket lärorikt. Den homeriska diktens livs- och
blomstringstid torde ha varit omkring 700-talet, men utan varje
tvivel gå sagorna, som gett de homeriska diktarna deras ämnen,
i många fall tillbaka på den stora kulturtid under bronsåldern
(före 1100), som brukar kallas den mykenska. Jämförelsen med
medeltida diktning i dess förhållande till Rom är ytterst
belysande. Skulle det falla någon in att illustrera t. ex.
medeltidsballader, där Rom och Ravenna nämnas, med bilder från Augustus’
tid ? Naturligtvis ej! Lika litet böra bronsåldersföremålen tränga
in i den homeriska legendariska dikten. 600-talsillustrationerna
stå i ett vida naturligare och intimare samband med den
homeriska dikten och sagan. De äro också intressanta, på samma
sätt som gamla illustrationer till klassiska verk alltid äro det.
Hur intetsägande och missvisande beträffande de homeriska
dikternas verkliga ställning är ej däremot en illustration, som man
finner i Rostovtzeffs nyutkomna A History of the Ancient
World, en avbildning av en kretensisk sigillsten med en
fäktningsscen av allmännaste slag med en tillfogad anmärkning, att
stenen i fråga kan tjäna som illustration till mången homerisk
scen. Sigillstenen är mer än ett halvt tusen år äldre än dikten,
krigarna ha ej homerisk rustning, scenen är som sagt rent
allmän och kunde — frånsett krigarnas typiskt kretensiska
utrustning — illustrera vilken forntida fäktningsscen som hälst. Allt
det karakteristiska däri är ohomeriskt.
Vi kunna taga ett drastiskt exempel av något annat slag (bland
många) från andra upplagan av en genom sin rikedom och
sin fma karakteriseringsförmåga nästan klassisk grekisk
kulturhistoria. Där belyses bl. a. en militärreform på 300-talet före
Kr., en typisk utveckling av de grekiska lättbeväpnade trupperna
och deras exercis med — en vasbild från omkr. 500 före Kr.
Kan man tänka sig en värdelösare illustration? Det är ju som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
