Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finska kultursträvanden under senaste halvsekel. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 WERNER SÖDERHJELM
det händer i ganska stor utsträckning även i Sverige, som ju
visserligen har den fördelen, att dess språk är förstått över
vidare landområden, om också icke i vetenskapens centra. Jag
frågade en gång en stor rysk litteraturhistoriker och filolog,
varför han icke skrev sina arbeten på något världsspråk i stället för
på ryska. .För att jag inte hinner, svarade han. Modersmålet
är alltid det, i vars form man lättast och helst kläder sina
tankar, åtminstone i ämnen där formen har någon betydelse.
Härtill kommer hos oss den medvetna avsikten att berika den finska
litteraturen samt att utbilda även ett vetenskapligt språk.
Utvägar att göra sina resultat bekanta saknas ju icke, fastän de ej
alltid anlitas: man hinner inte, som sagt. Denna fråga är för
resten just rm under behandling inom N. F:s kommission för
intellektuellt samarbete. Den är icke så lätt, ty vetenskapens
krav och de omständigheter, som nyss framhållits, synas ha
svårt att förlikas. Det är enligt min åsikt mycket beklagligt,
att den stora livaktighet, som utvecklas bland de fmskskrivande
historikerna, arkeologerna och etnograferna — det är att märka,
att vår vetenskapliga alstring är i hög grad inriktad mot de
humanistiska facken — icke kan tillgodogöras som sig bör, det är
beklagligt både för vetenskapens egen skull och för författarnas,
vilkas inlägg därigenom icke få den utbredning och den vikt de
förtjäna. Men det har, som sagt, sin förklaring. Några svenska
historiker ha ansett det löna mödan att lära sig förstå finska
— men det blir väl än så länge icke regel. Inom vårt Historiska
samfund har emellertid saken tagits till tals, och översättningarna
till svenska visa under senare år en märkbar ökning: det
förefaller som om forskningarnas resultat ändå på något sätt skulle
taga sig fram. Vår folkloristiska vetenskap, även den i hög grad
intresserande norden, har fått ett bredare rum på den
internationella marknaden, genom att den, liksom den finska lingvistiken,
använder internationellt-språkiga tidskrifter.
Det språk, som burit detta kulturarbete, är ytterst formrikt
och har ett överflöd av uttrycksmöjligheter. Det har numera
icke blott vetenskapligt utforskats och jämförts med besläktade
språk i en utsträckning och medelst metoder, som gjort, att den
finsk-ugriska lingvistiken är en högt uppdriven disciplin, vars
bearbetning av ett rikt primärt material ställt den mycket högt
i samtidens forskning; men det har också genom ett oavlåtligt
arbete gjorts tjänligt för alla grenar av vetande, juridiskt, filo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
