Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finska kultursträvanden under senaste halvsekel. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA KULTURSTRÄVANDEN UNDER SENASTE HALVSEKEL 19
Eino Leino fullbordat en orimmad översättning av Daiites
gudomliga komedi, varav första delen slutsåldes kort efter dess
utkommande. I denna tillägnelseiver — som icke står i fullt
naturlig proportion till bildningsutvecklingen i övrigt — kan man
skönja rester av den romantiskt-nationella hänryckningen;
stoltheten att sådant finnes på finska och att man kan läsa det, även
utan att förstå allt, spelar en stor roll. För övrigt ligger det väl i
luften för ett nytt folk att läsa mycket: samma företeelse
iakttages på svenskt håll, ehuru kanske i olika kretsar; svenska
förläggare säga ju, eller sade åtminstone under gynnsamma
valutaförhållanden, att deras böcker i väsentlig mängd gingo till
Finland.
Under den svenska tiden hade i Finland tryckts 1,500 skrifter
på finska, däri dock inberäknat allt tryck, även de enklaste
kungörelser. Pippings katalog från 1857 förtecknar 4,000 skrifter,
men där saknas en hel del. 1904 utgav ett rent finskt
förlagsbolag, Werner Söderström, 110 arbeten, tio år senare 145, och
1925 275 arbeten, till en försäljningssumma av resp. 556,000,
1,380,000 och 30,000,000 mark (alltså ungefär 2,5 mill. i
gammal valuta). Ett annat finskt bolag, Otava, grundades 1890 och
sysselsatte till en början hela 3 personer. Nu utgör arbets- och
redaktionspersonalen 354, upptagna uteslutande av arbete för det
egna förlaget. Detta utgav 1925 281 böcker, alltså nästan precis
lika många som det andra. Romanupplagorna äro 3—10,000
exemplar, emellanåt utöver 10,000. Detta är ju rätt betecknande
siffror för en befolkning på mindre än 3 millioner, av vilka en
högst ringa procent åtnjutit högre undervisning.
Ännu några siffror om tidningar och tidskrifter. Det fanns
1890 36 finska och 25 svenska dagliga tidningar, 35 år senare
hade deras antal stigit till 124 finska och 26 svenska. Under
samma tidrymd hade de finska tidskrifternas mängd i ännu
flerfaldigt högre grad ökats, frän 30 till 206, medan de svenska
likaledes ansenligt tilltagit — från 21 till 69.
Man hör ofta här i Sverige beklagas, alf så mycken
vetenskaplig litteratur från Finland, särskilt historisk, skall vara
otillgänglig för den övriga världen, emedan den är skriven på finska,
och förvånar sig över, att våra forskare hellre tillfredsställa denna
nationella ambition än den vetenskapliga. Detta år ju alldeles
riktigt för det fall, att man har något nytt att bringa in i
diskussionen. Men detsamma händer också i många andra länder — jå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
