Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finska kultursträvanden under senaste halvsekel. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA KULTURSTRÄVANDEN UNDER SENASTE HALVSEKEL 15
skolorna under ett decennium framåt. Först när det finska
partiets chef Yrjö-Ko s kin en 1882 inträdde i regeringen, förändrades
dess skolpolitik. Några siffror må åskådliggöra utvecklingen:
1874 voro de till universitetet dimitterande läroverken 2 finska
och 9 svenska, 1904 resp. 34 och 23, 1924 72 finska och 31
svenska. När de lärda skolornas antal på 20 år efter 1904 ökats
med sammanlagt hela 48, så är detta ett utslag av det nästan
maniakaliska strävandet att söka få alla till studenter. Att av
dessa 48 skolor endast 8 äro svenska, synes överraskande, men
det ständigt växande begäret efter bildning på finskt håll och
förskjutningen av de gamla proportionerna härvidlag utgöra en
förklaring. Därtill kommer visserligen också, att den svenska
befolkningens tillväxt icke stått i något förhållande till den finska.
När Finlands hela invånarantal mellan åren 1910—20 växt med
6,3 %\ så voro därav blott 0,6 % svensktalande, beroende dels
på, att inom de högre klasserna, vilka bilda en stor del av den
svenska befolkningen, nativiteten är mindre, dels på
emigrationen, som från vissa svenska trakter varit mycket större än från
de finska. Beträffande de nämnda 72 resp. 31 lärdomsskolorna
må det tilläggas, att endast ungefär tredjedelen är helt och hållet
statens (28 finska och 9 svenska), vilket åter bevisar att den privata
företagsamhetens roll på detta område ingalunda är inskränkt blott
till de finska skolorna: tvärtom har under senare tiden en
mycket stark rörelse på svenskt håll i samma riktning som den
finska på 1870-talet utvecklats för att tillförsäkra den svenska
befolkningens barn högre undervisning.
En parallell till arbetet för de finska skolorna erbjuder på
sjuttiotalet rörelsen till förmån för en finsk teater. I början
av 1850-talet hade Z. Topelius’ dramatiska alstring framkallat ett
livligt intresse för inhemsk teaterkonst, framför allt på svenska;
men enstaka röster höjde sig också för att man måtte höra
finska från scenen. Bristen på egen litteratur liksom på
utbildade skådespelare var dock ett naturligt hinder, vilket man till
en början sökte kringgå genom bearbetning av populära
utländska stycken, då och då uppförda av amatörer. Redan på
1860-talet utkom en fyrbandig samling av dramatiska stycken
på finska, innehållande 14 översättningar och två originalverk.
En finsk skald av ursprunglig begåvning hade uppstått, Alexis
Kivi, bekant framför allt genom sina skildringar av bondeliv —
romanen Sju bröder och komedien Sockenskomakarn e — men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
