Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Ett religionspsykologiskt inlroduktionsverk. Av Kristofer Benzow - Robert H. Thouless. Religionspsykologi i översiktlig framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 LITTERATUR
ETT RELIGIONSPSYKOLOGISKT INTRODUKTIONSVERK
Robert H. Thouless. Religionspsykologi i översiktlig framställning.
Bemynd. övers, av Elisabet Åkesson. Sthlm 1926. Sveriges kristl,
studentrörelses förlag. 334 sid. Pris 5: 50.
Bland den rikhaltiga litteratur behandlande religiösa spörsmål, som
de senare åren i original eller översättning införlivats med vår
bokskatt, är den egentliga religionspsykologien ganska sparsamt företrädd.
Och det är skada. Ty på intet annat område torde strängt saklig
och vederhäftig upplysning vara mera av nöden. Det är på det
religiösa området i viss mån som på det pedagogiska: var och en
framträder med sin oförgripliga mening och sitt universalpatent,
varvid påståendets tvärsäkerhet ofta får ersätta sakskälens tyngd och
motiveringens styrka. Det kan under sådana förhållanden icke skada
att någon gång bli påmint orn att på detta område icke blott möter
mer eller mindre klart fattade »frågor», utan fakta, vilka likaväl som
andra dylika först och främst måste empiriskt undersökas. Och både
historikern och psykologen må här ha ett ord med i laget.
Den engelske psykologen Robert Thouless’ till vårt språk
överflyttade arbete, som ingår i en av doc. E. Briem redigerad serie
religionspsykologiska skrifter, står värdigt vid sidan av W. James’ redan
klassiska verk. Det kompletterar detta på åtskilliga punkter och är
avgjort lättillgängligare för den icke psykologiskt fackbildade.
Ursprungligen hållet såsom en serie föreläsningar för prästkandidater förenar
det vetenskaplig stringens med ett i bästa mening populärt
framställningssätt.
Religionspsykologiens uppgift är att studera religiositeten hos de
religiösa människorna. Men det är inte utan vidare klart, vilka
människor som böra kallas »religiösa». Att här dra för snäva gränser
är givetvis till förfång för den forskningsuppgift psykologen förelagt
sig. Men det är icke heller utan risk att röra sig med så vaga
bestämningar och så mångskiftande material, att alla gränser flyta i
sär och snart sagt vilken livssyn som helst drages in under namnet
religion. Med klar blick härför har förf. inledningsvis sökt att
markera sitt stoff genom att provisoriskt utreda innebörden i ordet
religion, utan att därför göra anspråk på att ge en slutgiltig definition,
som givetvis — om den överhuvud är möjlig — skulle vara
undersökningens slutmål, icke dess förutsättning. Då det här närmast
gäller att draga en ungefärlig gräns kring området för diskussionen,
bör ju en sådan »utgångsdefinition» vara så neutralt hållen som
möjligt, och bättre än varje än så försiktigt avfattad formel torde typiska
exempel ange de företeelser undersökningen avser. Men var skulle dessa
vara att söka, om ej bland religionens stora klassiska personligheter?
Det är också till dessa — i främsta rummet de kristna — Thouless
vänder sig med sin analys, och därmed står han på fast mark. Ty
därom kunna väl ej meningarna vara delade, att vad religionen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
