Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Den brittiska rikskonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 DAGENS FRÅGOR
minionrepresentanterna. Intressantast var därvid utom all fråga det
anförande, som hölls av Mr. Bruce från Australien. Klart uppvisade
han, huru hela rikets ekonomiska styrka berodde av moderlandets
och huru denna just nu vore utsatt för nedgångens fara. Problemet
gällde tre »m»: men, money, märkets. Moderlandet hade ett
överskott av arbetslös arbetskraft, flera dominions ledo brist på
kvalificerade arbetare. Marknadsproblemet vore emellertid situationens
nyckel för moderlandet, indirekt av största betydelse även för
dominions, som ju för sin egen ekonomiska utveckling så väsentligt vore
beroende av moderlandets köpkraft. Och denna kunde tryggas
endast om Storbritannien behölle sin kommersiella ställning, om dess
befolkning vore sysselsatt i arbete och om köpkraften ökades i
förhållande till produktionstillväxten av dominions’ exportvaror. Nu
hotades emellertid de brittiska marknaderna av amerikansk och tysk
konkurrens, vilket Bruce åskådliggjorde med talande siffror.
Moderlandets handel inom riket ökades visserligen, men trots all
preferensbehandling var denna ökning från 1913 blott 48 % mot 108 %
ökning i Amerikas handel med riket. Med slående exempel från
motorindustrien visade Bruce, huru man i Australien, trots all
känslobetonad önskan att köpa brittiska varor, alltmer hänvisades till de
amerikanska motorfordonen, som bättre lämpade sig för landets
lokala förhållanden, medan brittiska motorfabrikanter envisades att
fabricera allenast bilar, som konstruerats efter moderlandets jämna
vägar och med svagare motorer, det sista beroende på att
motorstyrkan lagts till grund för beskattningen. Så kom det sig, att
medan Australien, Nya Zeeland och Sydafrika tillsammans importerade
ej mindre än l/$ av de automobiler, som exporterades i hela
världen, så gick av de 18 mill. pd. st., som dessa tre dominions’ inköp av
bilar kostade, endast föga mer än Yio till brittiska fabrikanter. Mr.
Goates från Nya Zeeland gav liknande upplysningar om filmindustrien.
Man hade i Nya Zeeland sökt tillhålla biografägarna att visa minst
20 % brittiska filmer, men de kunde då svara, att så mycket
producerades ej. Det mesta man med extrabeskattning av amerikansk
film, vars denationaliserande inverkan skarpt framhölls, hade kunnat
komma upp till var en procentökning för brittisk film från 5 till
13,1 %. Även Mr. Coates rörde i sina allmänna resonemang vid
den ömtåliga punkten, att »brittiska fabrikanter i allmänhet icke äro
benägna att förändra sin produktion, så att den lämpar sig för
behoven i transoceana länder och att därför på många områden
främmande länder med större ackommodationsförmåga faktiskt kommit
att behärska marknaden».
Här anförda prov på rikskonferensens förhandlingsämnen visa
deras betydande omfattning och den uppriktiga viljan hos deltagarna
att taga praktiskt på de aktuella problemen. I ett följande nummer
torde konferensresultatet kunna upptagas till skärskådande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
