Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Finsk Tidskrift. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 GUNNAR CASTRÉN
söner, vilkas medverkan ansågs nödvändig, vidtalades.
Initiativtagarna hade blygsamt nog genast från början klart för sig att
ingen av dem var vuxen värvet att leda företaget, utan därtill
ansågs självskriven en man av mer stadgad ålder och
samhällelig position: professorn i estetik och nyare litteratur C. G.
Estlander, då ett par och fyrtio år. Han var också beredd därtill.
Som sitt närmaste stöd vid förberedelserna och under den första
tiden hade han Leo Mechelin, också han professor och
betydligt äldre än initiativtagarkretsen. Det var sålunda under egiden
av en ganska stark akademisk auktoritet det förslå häftet utkom.
De yngre syntes bland de redaktörer, som efter utgivaren
nämndes på omslaget; bland dem voro, för att uppräkna några
senare nog så kända namn, Albert Edelfelt, M. G. Schybergson
och Robert Tigerstedt. Något inflytande på ledningen hade dessa
redaktörer icke; den låg helt och hållet i Estlanders fasta hand.
Namnet »Finsk Tidskrift för vitterhet, vetenskap, konst och
politik» hade valts med tanke på att tidskriften skulle utgöra
en motsvarighet till Hans Forssells och Harald Hjärnes Svensk
Tidskrift, som för övrigt upphörde nästan samtidigt med att
dess finländska kollega begynte. Attributet »Finsk» har i
synnerhet senare väckt mycken kritik, och Estlander själv har
berättat, att han nog redan vid dopet tänkte på att »Finländsk»
varit riktigare, men han lät dock sina betänkligheter fara.
Estlanders avsikt var att lägga tidskriften på en så bred bas
som möjligt. Den framträdde icke vid starten med något i ett
eller annat hänseende partipräglat program, den ställde icke
som sin uppgift att arbeta för några bestämda åskådningar eller
tendenser, utan dess syfte var helt och hållet allmänt
humanistiskt: att upprätthålla intresset för kulturella spörsmål och
bereda författare från olika håll och av olika åsikter tillfälle att
för en vidare publik framlägga sin uppfattning och sina
arbetsresultat. Han hoppades också, att icke endast svensksinnade
författare skulle medverka utan även de finsksinnade, som
behärskade svenskan. Detta hopp gick emellertid icke i uppfyllelse,
därtill hade språkstriden redan fått en alltför bitter prägel. De
få finsksinnade, som ursprungligen varit med, drogo sig undan
redan innan tidskriften begynt utkomma, och senare har den
blott i undantagsfall fått emottaga bidrag av finsksinnade
författare.
Det första häftet inleddes med en av Estlander författad pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
