Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Finsk Tidskrift. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSK TIDSKRIFT
AV PROFESSOR GUNNAR CASTRÉN, HELSINGFORS
Finsk Tidskrift fyllde den 16 oktober femtio år.
Den är sålunda nestorn bland Nordens nu existerande
litterära tidskrifter. Närmast den i ålder kommer den Letterstedtska
föreningens Nordisk Tidskrift, som begynte utkomma 1878, men
den intar ju en särställning därigenom att den bygger sin existens
på en donation, som tillförsäkrar den ett lyckligt — men
visserligen också farligt — oberoende av publikens smak och
önskningar. De övriga medlemmarna av seniorklassen bland dessa
tidskrifter föddes på åttio- och nittiotalen: Tilskueren 1884,
Samtiden 1890, Ord och Bild 1892. Det är för övrigt
egendomligt att iakttaga, huru få av de litterära och allmänt kulturella
tidskrifter, som grundats efter 1890-talets mitt, kunnat fortbestå
till våra dagar. En bra stor del av de försök, som härvid gjorts
i olika former, ha slutat med en mer eller mindre sorglig
ändalykt, medan dessa veteraner f ortlevat, låt vara att deras liv
långtifrån alltid varit bekymmerfritt och lätt.
Tre personer ha främst knutit sitt namn vid Finsk Tidskrifts :
Carl Gustaf Estlander, som var dess utgivare under de första
tio åren, M. G. Schybergson, som efterträdde Estlander, och R.
F. von Willebrand, som 1896 blev Schybergsons medutgivare
och sedan 1908 ensam stått som utgivare.
Den tanke, ur vilken Finsk Tidskrift föddes, sprang fram
hos ett sällskap unga finländska akademici i åldern mellan tjugu
och trettio år en höstkväll 1875. Det fanns då i Finland icke
någon svensk tidskrift med litterärt eller kulturellt program, och
i dagspressen hade alltsedan det starka politiska och ekonomiska
uppsvinget från 1860-talets början politik och praktiska frågor
trängt sig framom de litterära, som förhärskat i fyrtio- och
femtio!alets tidningar, Topelius’ Helsingfors Tidningar och andra.
Men att ett sådant kulturorgan behövdes var oemotsägligt, och
man beslöt raskt att taga initiativet därtill. En nödtorftig
ekonomisk grundval erhölls genom garantiteckning, och äldre per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
