Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Adolf Törneros’ brev. Av Nils Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 NILS AFZELIUS
till och från jämrat sig över de ledsamma göromål som voro
förenade med hans akademiska syssla. Trots sin nervöst känsliga
läggning och sin svaga hälsa har han aldrig sparat sig, och han
blev, kan man säga, en martyr för sin plikt. Härom tala alla
vittnesmål samstämmande, C. A. Hagbergs dödsruna tydligast.
Bakom Törneros’ kamp för klassiciteten, hans betydelsefulla
lärargärning, hans vetenskapliga författarskap spåras en manlig
vilja. Det vore önskvärt att också hans övriga skrifter —
avhandlingar och recensioner, som nu ligga kringspridda och glömda
i olika tidskrifter, spillrorna av hans estetiska lärobyggnad,
språkliga och pedagogiska uppsatser — samlades och trycktes vid
sidan av hans brev och dagboksanteckningar, av vilka f. ö. ännu
en rik efterskörd återstår att göra. En sådan i egentligaste
mening samlad upplaga skulle kanhända bidraga till att göra synen
på hans författarskap och hans person mindre ensidig.
I Frankrike eller England, där sinnet för tradition är så mycket
starkare än hos oss, skulle en författare som Törneros utan
tvivel vara allmänt känd och skattad. Vi, som i alltför hög grad
tappat bort sambandet med de döda släktena, räkna som en
överflödsgärning att befatta oss med det som en gammal professor i
latin tänkt och känt för hundra år sedan. Vi kunna icke längre
skymta det evigt aktuella bakom former som blivit oss
främmande. Men det är kanske orättvist att för mycket skjuta
skulden på publikens bristande tradition. Att Törneros har
kommit i skymundan kan ha sin högst banala orsak. De båda
upplagor — E. A. Schröders från 1840—1842 och Richard
Bergströms från 1890 — som ensamma burit hans litterära verk till
eftervärlden, ha varit bristfälliga och ej alltid lockande till
studium. När nu en tredje sett dagen, så är den i hög grad
välkommen. Säger man att denna upplaga i både yttre och inre
avseende överträffar de båda första, så är berömmet stort endast
för den som aldrig sett närmare på texterna. Utgivaren har
efter utgivares sed utförligt redogjort för felen hos sina
föregångare, något som kan ha den verkan att man drivs till skarpare
kritik av honom själv och till försvar av föregångarna. Det bör
dock sägas ifrån, att ingen av dem var dålig för sin tid och att
båda ha förtjänsten av att Törneros’ högst privata författarskap
överhuvudtaget blivit bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
