Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bottenskolefrågan. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENSKOLEFRÅGAN 199
skolförslaget, i högre grad äventyras, än genom att låta realskolan
taga vid exempelvis efter folkskolans fjärde klass».
Framkomligare vore en annan väg: om inom folkskolan
anordnades en differentierad linje av samma längd som den vanliga
folkskolekursen och till denna från den högre skolan överfördes
vissa kursmoment, särskilt undervisning i främmande språk, så
skulle den högre skolan kunna förkortas med ett år. Försök i
denna riktning hava gjorts i vissa länder, däribland Norge och
Danmark. De sakkunniga antyda, vilka möjligheter som öppna sig
för en utveckling i denna riktning, och förorda, att å orter som
härför prövas lämpliga möjlighet beredes att försöksvis tillämpa
en skolorganisation av ifrågavarande art. Emellertid synas
utsikterna till en utveckling åt detta håll f. n. icke vara
synnerligen stora, då folkskolans lärarkår ännu i stort sett torde vara
avogt stämd mot tanken på en differentiering inom folkskolan,
vilken tanke icke anses vara förenlig med enhetsskoleidén. Även
ur andra synpunkter synes en dylik differentiering icke kunna
bliva en generell lösning av frågan. Vid landsbygdens skolor
med deras ringa barnantal kan den icke genomföras, och på
orter där barnantalet är tillräckligt stort kan i många fall med
fördel en realskola ordnas, som har ännu bättre möjligheter än
en differentierad linje att lösa den avsedda uppgiften. I den
mån som de olika skolformerna föras närmare varandra och
ställas i mera intimt organiskt sammanhang inbördes, och i den
mån som enhetsskoletanken i samband därmed vidgas att
omfatta hela det svenska skolväsendet, torde en inom enhetsskolan
differentierad realskolelinje komma att té sig lika naturlig som
nu en differentierad linje inom folkskolan ter sig för dem, som
icke äro bundna av en äldre tids föreställningssätt.
Åtskilliga förslag åsyfta att undvika skoltidens förlängning
uteslutande genom förkortning av den på sexårig odifferentierad
grundskola byggda högre skolan. De sakkunniga ha företagit
en ingående prövning av de olika förslagen och funnit ett värt
att under bestämda förutsättningar försökas: det är det sexåriga
lyceet. Om det är otänkbart att i en treårig, på avslutad
folkskola byggd realskola nå samma mål som nu hinnes i den
fyraåriga mellanskolan, så är det måhända icke alldeles omöjligt att
på sex år efter avslutad folkskola nå fram till studentexamen,
om nämligen lärjungematerialet från början gallras med hänsyn
till forcerade studier av företrädesvis gymnasial natur och orn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
