Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26. 2. 1926 - De polsk-franska rådsplatsmanövrerna - »Förmögna dödsbon». Av Karl Herlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 159
såväl av riksdagens samtliga partier som av en sällsport enig allmän
opinion. Drygt bleve ansvaret inför samtid och eftervärld, om den
i fortsättningen läte sig lockas eller skrämmas från pliktens i detta
fall av sunda förnuftet klart utstakade väg.
Svensk Tidskrift har haft nöjet från vice häradshövdingen Karl Herlitz få
mottaga följande inlägg:
Enligt 9 kap. 4 § Ärvdabalken skall bouppteckning efter
död man ingivas till rätten. Därigenom anses den bliva
en offentlig handling, av vilken en var äger taga kännedom. Det har
också blivit allt vanligare, att tidningarna lämna uppgifter om
»förmögna dödsbons» tillgångar, skulder och behållning. Dessbättre
synes rätten att sålunda offentliggöra enskilda personers
förmögenhetsförhållanden hittills hava blivit av pressen hovsamt begagnad.
Visserligen har under senaste åren då och då förekommit, att i fråga
orn särskilt bemärkta sterbhus lämnats en mera detaljerad
redogörelse för vissa tillgångar, men det har ännu icke försports, att man
härvid förfarit så, att publiciteten länt sterbhuset till verkligt men,
såsom t. ex. genom offentliggörande av den dödes fordringar hos eller
skulder till enskilda personer.
Det är emellertid uppenbart, att den tillgång till bouppteckningen
efter en avliden, som sålunda står allmänheten öppen, kan vålla ej
blott hans rättsinnehavare utan ock personer, med vilka han stått i
affärsförbindelse, avsevärd skada. Under sin livstid är ingen, som
gör rätt för sig, skyldig att bereda utomstående tillfälle att erhålla
inblick i hans ekonomiska förhållanden, men efter hans död skall allt
läggas i öppen dag. Om en affärsman mister sin hustru, skall
makarnas bo upptecknas »sådant det vid dödstimman var», och sedan
kan vem som helst hos domaren taga kännedom om hans
affärsförbindelser, i den mån dessa resulterat i skulder eller fordringar.
En ung man kan få offentliggjort, att han på grund av erhållna
studielån är ekonomiskt beroende av ett visst sterbhus o. s. v. Bortsett
från det synnerliga obehag, som genom blottande av rent privata
förhållanden alldeles i onödan uppstår för de därav drabbade, ligger
det i öppen dag, att hänsynslösa konkurrenter kunna på ett för dem
själva vinstgivande sätt och till kanske obotlig skada för den, vars
affärsställning och affärsförbindelser bouppteckningen blottar, utnyttja
de möjligheter lagen faktiskt erbjuder.
Faktiskt men säkerligen ej avsiktligt. Lagens påbud om
bouppteckningens ingivande till och förvarande hos rätten avsåg väl
ursprungligen endast dels att kontrollera, att bouppteckning behörigen
upprättats, och dels att för framtiden bereda vederbörande rättsägare
tillgång till de viktiga upplysningar om ekonomiska och personliga
rättsförhållanden — särskilt angående fast egendom — som
bouppteckningen innehåller. Enligt den ursprungliga lydelsen av 9 kap.
4 § Ärvdabalken var det också tillåtet att ingiva en avskrift av
bouppteckningen antingen öppen eller förseglad. När år 1894
arvsbeskattningen skulle utvidgas, kunde detta medgivande ej få kvarstå
11. Svensk Tidskrift 1926.
»Förmögna
dödsbon.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
