Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - En sanningssökare - Den tjeckoslovakiska republikens tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 DAGENS FRÅGOR
starkt begränsad. På denna punkt gör apologetiken intrång på hans
goda omdöme, som i övrigt fått göra boken till ett beaktansvärt
inlägg i diskussionen om skulden till världskriget.
Framtidens statsteoretici bli åtminstone så till
vida gynnsammare lottade än flydda tiders,
att de för sina spekulationer om statens uppkomst icke uteslutande
behöva dröja vid de i dunkel dolda tider, då statsfördraget skall ha
slutits eller en mäktig försyn insatt monarken som sin benådade
ställföreträdare. De senaste årtiondena, om man ej rent av vill säga de
senaste århundradena, ha bragt åtskilliga praktiska illustrationsprov
rörande de omständigheter, som kunna låta det för människosläktet
naturliga sammanslutningsfröet slå rot, skjuta skott och utveckla sig
till märkliga statsbildningar. Länge var det därvidlag mest kolonierna
på utomeuropeisk mark med deras separationer från moderstaten,
som gåvo exemplet. På sista tiden ha inom Europas egen synkrets
de nya polska och tjeckoslovakiska staterna — för att ej tala
om-våra närmaste Östersjögrannar — lagt värdefulla nyförvärv till
kännedomen om, hur statsbildningar uppstå.
Den tjeckoslovakiska republiken, eller något kortare Tjeckoslovakien,
erbjuder i detta hänseende alldeles särskilt intresse. Dess förhistoria
kan skarpt nog avgränsas, nämligen till krigsåren 1914—18, och
förloppet härunder kan redan nu rätt fullständigt studeras.
Tvivelsutan saknas där icke dunkla punkter, vilka det förefaller som om
vederbörande själva icke vore alldeles ivriga att oförbehållsamt
belysa; för några år sedan bebådades exempelvis en serie officiella
publikationer, som skulle fullständigt redogöra för den nya
republikens tillkomst, men om verkligen dessa sett dagen, har det åtminstone
i utlandet varit märkligt svårt att få dem i händerna. Men detta
förhållande, hur därmed kan hänga samman, hindrar icke, att de
stora linjerna äro ganska väl kända. På det allra sista har ingen
mindre än republikens förste president och — så vitt de inhemska
faktorerna komma i fråga — verklige skapare Tomas Garrigue
Masa-ryk tagit till orda samt i en vidlyftig skrift (tysk översättning under
titeln »Die Weltrevolution. Erinnerungen und Betrachtungen»)
framlagt sin syn på dessa märkliga händelser.
I eminent grad kan Masaryk sägas i sin person ha förenat de
viktigaste elementen från den nya stat, vars öden han blivit satt att
leda. Han är till börden slovak samt starkt präglad av det religiösa
drag, vilket kännare plägat tillmäta denna länge i skymundan levande
nationalitet; han har intill krigets omkastningar haft sin
livsverksamhet som professor vid det tjeckiska universitetet i Prag samt gjort
sig bemärkt som talangfull tjeckisk publicist; sin uppfostran och
grundliga lärda skolning har han övervägande hämtat direkt eller indirekt
från det tyska grannlandet, med vars stamfränder inom Böhmen och
Österrike han stod i ständig fast ingalunda alltid sympatisk beröring.
Samtidigt som tjecker, slovaker och tyskar alla sålunda haft sin
inteckning i honom, har han genom talrika västerländska förbindelser,
Den tjeckoslovakiska
republikens tillkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
