Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Konservativ politik. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 IVAR ANDERSON
löshetsfrågan eller rättare att hindra en oförnuftig lösning.
Fackföreningsrörelsens övergrepp och dess mot samhället riktade
maktsträvanden måste de konservativa bekämpa, men
fackföreningarna ha ej monopol på att företräda arbetareklassens intressen.
En klok och framsynt ekonomisk politik efter konservativa linjer,
som skapar nya arbetsmöjligheter och större trygghet i
förvärvsarbetet, är den mest arbetarvänliga politik som kan föras.
Staten kan verksamt bidraga till den enskilda företagsamhetens
utveckling och produktionens ökning genom att inskränka sina
anspråk på kapitalet, både på skattevägen och på lånevägen,
och genom att nedbringa kostnaderna för sina tjänster, d. v. s.
i främsta rummet järnvägsfrakterna. Här har den konservativa
politiken en uppgift, som jag utan tvekan betecknar som en av
de angelägnaste i närvarande tid, nämligen att göra allvar av
sparsam heten. Jag tror också, att denna uppgift, rätt fattad
och målmedvetet genomförd, skall åt den politiska
meningsriktning som med allvar ägnar sig åt dess förverkligande, vinna
stöd och sympatier inom alla partier och samhällsklasser. I
riksdagen och i kommunernas anslagsbeviljande församlingar
bör den strängaste sparsamhet framstå som en bjudande plikt
för de konservativa representanterna. Det får icke stanna vid
allmänna deklarationer och vallöften.
Det är oriktigt, att sparsamhetspolitikens syfte är ett envetet
motstånd mot all social reformpolitik. Den har även positiva
uppgifter, främst att fostra ansvarskänsla och vilja till oberoende.
Sparsamhetens värsta fiende är den ekonomiska demagogien, som
uppmuntrar massans fördomar, frikostigt lovar befrielse från
ansvar och svårigheter och förespeglar allsköns förmåner för
stun-en — utan tanke på framtiden, ulan hänsyn till om verkliga
tillgångar finnas och om produktionen förmår i framtiden skapa
de ekonomiska betingelserna för denna s. k. reformpolitik.
Skattepolitiken har eit nära samband med den uppgift, jag
nu berört. Det synes mig, att man från högerhåll borde ägna
skatteproblemet i ett sammanhang — således icke blott de
detaljer därav, som nu närmast väntas bli aktuella — en ingående
undersökning i syfte att framställa ett konservativt skatteprogram.
Bolagsbeskattningen bör reformeras. Men även jämförelsevis
mindre betydande detaljer av inkomstbeskattningen böra
uppmärksammas. En sådan detalj är familjeavdragen. Ökad
skattelindring för familjeförsörjare i förhållande till omfattningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
