Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan finna det nuvarande och särskilt genom krigs- och
efterkrigstidens mentalitet skapade läget tillfredsställande. Det är
fullt möjligt, att vi gå emot en ny insnörning av den fria
rörligheten och anpassningsförmågan hos näringslivet samt alltså få
tillbaka mer eller mindre av det system som den ekonomiska
liberalismen utrotade under århundradet mellan ungefär 1770
och 1870. Särskilt de engelska tendenserna tyda för närvarande
närmast därpå, och ganska få länder ha hållit sig så pass fria
därifrån som vårt eget. På samma sätt som franska
revolutionen av många anses ha underlättats därigenom, att de förut
härskande hade upphört att tro på det bestående
samhällsskickets berättigande, kan detta bli fallet här; ty åtminstone i
England är de ledande kretsarnas oböjdhet att söka lösningar inom
ramen för just det system, som skapat eller i varje fall till tiden
sammanfallit med Englands storhetstid, högst påfallande. Om
sådana ekonomiskt-sociala strävanden, som kommo till uttryck
på det ekumeniska mötet i somras, över huvud få något gehör,
tror jag de komma att verka i samma riktning, så litet detta
än varit medvetet för flertalet av deras språkrör.
Men om utvecklingen blir denna, så beror det icke på att
grundtanken i det bestående systemet, vad man kort fastän ej
fullt träffande kan kalla den fria konkurrensens system, icke
skulle hålla måttet i etiskt hänseende. Systemet är i
verkligheten både till stor del skapat och till stor del motiverat av
ganska stränga och hårdhänta etiker, främst puritaner och skottar,
och det har, åtminstone i mångas ögon, en etisk höghet som
står betydligt över känslosamhetens och den universella
allmosegivningens system. Dess etiska norm kan kort och gott
uttryckas så, att var och en skall ha det så bra som han
förtjänar, d. v. s. som motsvarar värdet av den nytta han gör andra.
Enligt denna tankegång består moralen ej i att behandla flitiga
och lata på samma sätt, att behålla var och en på den plats
där han råkat komma, vare sig han duger till den eller icke
och med utestängande av en dugligare som kommit efteråt, utan
dess innebörd är att man skall tjäna medmänniskorna genom
att hålla om ryggen sådana som prestera det bästa och låta
de övriga bära följderna av sin ovillighet eller oförmåga att
stå nästan till tjänst. Vilka religiösa bud en sådan etik
tillgodoser eller upphäver må andra avgöra — att den är mer
lag än evangelium skall gärna medgivas — men att det är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
