Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 ELI F. HECKSCHER
mån man anser de ideella förlusterna genom den bestående
produktionsordningens fortvaro alltför stora att kunna tolereras, tills
denna sinnesförfattning hunnit ändras, så måste man åtminstone
öppet säga ifrån, att man är beredd att för en ändring offra
kyrkor, professurer, vetenskapliga anslag, museer och annat
sådant som väcker föga entusiasm hos den stora mängden. Man
undgår med andra ord icke ett val. Antingen accepterar man
den produktionsordning som är den effektivaste för de mål
människorna ställa sig och som ändrar riktning endast med ändringen
av dessa mål; eller också avstår man från någon del av
behovstäckningen för att i utbyte få en produktionsordning som är i
bättre överensstämmelse med de religiösa krav man uppställer,
och då är det all anledning att antaga, att den andliga eller
ideella behovstäckningen får underkasta sig minst lika stora
inskränkningar som den materiella. Man kan ej hoppas på båda
fördelarna samtidigt.
Detta har nu närmast exemplifierats i fråga om affärslivets
moralisering, men det har långt större räckvidd i fråga om
arbetskraften. Biskop Billing går därvid visserligen ej på långt
när lika vitt som många andra, men det är likväl osäkert, om
man kan gå ens så långt som han, utan att låsa fast samhället
på ett sätt som är svårförenligt med en effektiv
produktionsordning. Så uttalar han sig i likhet med många andra, i detta
fall särskilt arbetsgivare, med stor iver för att »arbetarna på ett
betryggande sätt knytas vid företaget». Men i ett rörligt
samhälle är detta en — ur behovstäckningens synpunkt — ganska
tvivelaktig fördel, ty det skulle i hög grad försvåra
produktionens anpassning efter ändrade förhållanden och skapa
olikformiga löner för samma slags arbete; i ett samhälle med de just
nu rådande tendenserna bleve följden ganska säkert därutöver
en monopolisering av arbetsgivare och arbetare tillsammans —
den kanske mest svårövervunna av alla. Liksom förut gäller, att
fördelen av fastare arbetsförhållanden kanske kunde vara värd den
exploatering av konsumenterna och den orörlighet och planlöshet
i näringslivet som komme att inträda, men att man måste gå
till åtgärden med öppna ögon och icke i samma program
uppställa sins emellan oförenliga krav.
För att nu lämna en kanske otacksam och i varje fall tröttande
polemik samt övergå till frågans positiva sida må sägas, att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
