Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 15. 6. 1925 - Ministärens evolution - Statsrådsdechargen 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 DAGENS FRÅGOR
villigt överseende och trots vederbörandes egen obesvärade min står
det kvar, att ledarevakansen rubbat ministärens grundvalar.
Det vill under sådana omständigheter synas hart när oförklarligt,
att ministären Sandler så dristigt tog upp försvarsfrågan till
behandling. Därvidlag voro icke vallöftena obligerande, ty över deras
utfästelser drog man genast ett brett streck vid arméorganisationens
utformning. Lika ogenerat som ministären sålunda fr anträtt den
demokratiska trosartikeln, att valutfästelserna skola infrias, lika fri har
den ställt sig till den ortodoxa parlamentarismens dogm, att en
regering skall vara i stånd att genomföra sina förslag. Ty fastän
försvarspropositionen högt och dyrt betecknades som det allra yttersta,
som från dess sida kunde inrymmas åt militära krav, accepterade
ministären utan knot de utvidgningar, visserligen ej alltför stora,
vartill försvarsutskottet fann sig föranlett. Sålunda varken »sann
folkstyrelse» eller parlamentarism. Då blir måhända till sist
hemligheten, att en stark försvarsnedskrivnings genomförande betraktas som
den stora partimerit, vilken i denna situation behövdes för att stärka
den vacklande ledareauktoriteten inom meningsfrändernas slutna krets.
Om det verkligen varit sådana beräkningar med i spelet och orn
de skola ha avsedd framgång, må tillsvidare lämnas därhän. Säkert
är blott, att vi för närvarande ha en högst sällsam styrelseform.
Det finnes en ministär till ställningen i mycket snarlik den
Tryg-gerska men utan erkänd ledare och utan den fackliga sakkunskap,
som utgjorde dennas styrka. Men — i viljan att leva har den ett
starkt övertag. Frågan är, om denna vilja ensam ersätter den lidna
personliga prestigeförlusten samt kan utgöra tillräcklig basis för den
ansvariga regering, som riket behöver.
Konstitutionsutskottet hade i år efter fullgjord
granskning av statsrådsprotokollen funnit sig
böra framställa åtskilliga erinringar mot konungens rådgivare. Först
påpekade utskottet, dock ej såsom direkta anmärkningar, dels att
statsråd, som till statsrådsprotokollet antecknar från beslutet avvikande
mening, bör motivera denna, dels att Kungl. Maj:ts instruktioner
o. dyl. för offentliga verk böra i full utsträckning bekantgöras genom
författningssamlingen. Härefter följde trenne formulerade
anmärkningar, av vilka en gällde utlämnandet till utskottet av vissa
diplomatiska handlingar, en andra avböjandet av en utredning rörande
flottans troféer, den tredje förvärvet av det Thielska galleriet.
Med all respekt för det grundlagsvårdande utskottet må det väl
utsägas, att dessa erinringar smaka väl starkt av studerkammarens
diskussioner. En bland dem har avsevärd realitet, nämligen den om
Thielska galleriet, men egendomligt nog hade utskottet där begränsat
sig till att påtala den otvivelaktigt alltför ofullständiga föregående
beredningen. Det är åtminstone icke osannolikt, att på grund av de
inskaffade upplysningarnas art ett onödigt högt pris betalats för dessa
konstsamlingar, men detta är ingalunda huvudsaken. Även den
ivrigaste vän av samlingarnas bevarande inom landet och deras förvär-
Statsrådsdeehargen
1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
