Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Benedetto Croce och estetikens filosofi. Av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENEDETTO GROCE OCH ESTETIKENS FILOSOFI 187
plats i början av systemet är motiverad av en inre
nödvändighet. Den form av mänskligt själsliv som här behandlas, är den
som Croce kallar föreställning eller åskådning (intuition). Detta
är det första stadiet i människoandens utveckling. Den
mekaniska, passiva och omedvetna förnimmelsen hör icke hit;
först med föreställningen tar den mänskliga aktiviteten vid. Detta
är grunden utan vilken all följande utveckling är otänkbar.
Intuitionens kunskapsakt är emellertid oupplösligt förbunden
med ett bestämt uttryck — föreställning och uttryck äro i själva
verket blott olika benämningar för samma sak. Estetikens
fundamentala term, uttrycket, får icke förväxlas med samma ord
använt i »naturalistisk» mening (Estetica, kap. XIII), när vi t. ex.
säga att leendet är ett uttryck för gott lynne. — Croce utvecklar
i Estetikens första kapitel förhållandet mellan föreställning
(åskådning, intuizione) och uttryck (espressione). Vi äga en verklig
föreställning om något endast i den mån vi kunna uttrycka det.
Det är ett misstag, säger Croce, när man tror sig ha många och
betydelsefulla tankar, ehuru man ej kan uttrycka dem. Om
dessa tankar synas undgå oss eller visa sig oväntat små, »så
är det emedan de alls ej existerade eller verkligen voro små
och oansenliga» (Estetica, 3:e uppl., s. 12). Att äga kunskap
om en sak betyder att ha assimilerat den, gjort den till sin,
så att man kan framställa den i någon form, det må nu vara
ordets eller någon annan. En mera träffande poetisk
formulering kan denna idé knappast ha fått än de rader av Tegnér,
som med en viss rätt kunna anses vara ett svenskt estetiskt
nationalordstäv:
Vad du ej klart kan säga vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar.
Det finns alltså, heter det hos Croce. ingenting felaktigare än
illusionen, att man åskådar och föreställer sig (intuiamo e
imma-giniamo) landskap, figurer och scener på samma sätt som en
konstnär. Konstnären är detta, emedan han ser det som vi
andra blott förnimma (Estetica, s. 13).
Någon väsensskillnad mellan konstnär och människa är det
emellertid i intet fall fråga om. Det finns uttryck av växlande
omfattning och betydenhet, det finns också olika grader av
fulländning och människor med större eller mindre förmåga att
nå till de mest fulländade, mest »lyckade» uttrycken; men det
finns icke olika arter eller kategorier av uttryck. Den expres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
