Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Härorganisatoriska erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 DAGENS FRÅGOR
Tyskland, som gick främst i kapprustningen mellan stormakterna.
I verkligheten hade Frankrike uttagit nationens levande kraft vida
fullständigare än Tyskland. Sålunda utgjorde i Frankrike vid krigs-
utbrottet rekrytkontingenten 0,71 Z, fredsstyrkan 2 Z samt mobilise-
ringsstyrkan 9,56 Zz av folkmängden, under det att motsvarande
siffror -för: Tyskland voro resp. 0,44 &Z, 1,2 2 och: 5,82... Därtill
kom att man i Tyskland icke hade tillräckliga kadrer för att vid
mobiliseringen organisera hela värnpliktsstyrkan. Och dock hade
Tysklands läge på de inre linjerna måst skärpa kravet på ett snabbt
avgörande i endera riktningen. Detta hade också insetts av krigs-
ledningen, som anpassat organisationen och, åtminstone i viss mån,
taktiska och strategiska principer efter detta läges krav. Organisa-
tionens bristande omfattning och oförmågan hos ledningen att genom-
föra de operativa tankar, som den äldre Moltke och Schlieffen strävat
att inpränta i tysk krigsledning, fällde enligt framställningen i Gene-
ralstabens arbete utslaget vid Marne, vilket ju faktiskt blev avgörande
för kriget i dess helhet:
Arbetets andra del, »Under kriget genomförd ombeväpning och
omorganisation», har på ett. synnerligen givande sätt analyserat or-
sakerna till det rörliga krigets övergång till ställningskrig. Detta
spörsmål är av allra största praktiska intresse för vårt vidkommande.
Kraven på utbildning och utrustning ställa sig nämligen vida olika
allteftersom armén kan lösa sin uppgift genom en defensiv i inredda
ställningar eller om den måste vara beredd till omedelbar och snabb
offensiv.
I Generalstabens studie förkastas de ofta såsom orsaker till opera-
tionernas stagnation framkomna svaren, vare sig dessa tagit fasta på
de nutida eldvapnens verkan, som gynnat försvaret mer än anfallet,
eller. på fältbefästningarnas styrka. I stället angives den främsta or-
saken vara att söka
>»i den omständigheten, att båda parterna förlorat sin anfallskraft. Anled-
ningarna härtill voro: ammunitionsbrist, stora förluster, som icke kvantitativt
och framför allt icke kvalitativt kunde ersättas, samt en genom föregående
operationer och hårda strider framkallad fysisk och psykisk utmattning. Slut-
ligen hade fronterna uttänjts så mycket, att de till förfogande stående styrkorna
icke medgåvo att samla tillräckligt starka krafter för att ett avgörande skulle
kunna vinnas. Ammunitionsbristen satte sin prägel på krigföringen vid alla
fronter. Intet land hade sörjt för en tillräcklig ersättning. Den nödtvungna
sparsamheten med ammunition medförde ovillkorligt en förlamning av krig-
föringen.»
När respektive krigsledningar sökte återgiva operationerna deras
rörlighet, skedde det genom att ensidigt höja truppernas vapenverkan.
Detta kunde emellertid icke äga rum utan att samtidigt minska rör-
ligheten. Resultatet av den taktiska verksamhet, som sålunda kom
till stånd, var visserligen ofta ett betvingande av motståndet inom en
försvarszon, men trupper — främst infanteri — för framgångens
snabba utnyttjande saknades. Ställningsstridens tunga vapenskrud
ansågs nödvändig vid så gott som alla tillfällen. Därigenom och ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
