Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - Mekka och Mosul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 DAGENS FRÅGOR
Turkiske ståthållaren i det nordliga grannvilajetet Julamerk kora
under tributindrivning in på assyriskt engelsk-ockuperat område och
blev då av väpnade assyrer tillfångatagen och sänd hem över
gränsen. En straffexpedition mot assyrerna följde och läckte fram ett
stycke in på Mosulvilajetets obestridda område, ett par brittiska
aeroplan hejdade den genom bombkastning, turkarna hämtade
förstärkning och fortsatte framryckningen. Resultatet blev hotfulla brittiska
noter och undvikande turkiska svarsnoter, varvid det visade sig, att
man hade helt olika meningar orn vad som var demarkationslinjen
— turkarna höllo på den linje engelsmännen innehaft vid
stilleståndet i Mudros 1918, engelsmännen däremot på den nordligare linje de
innehade 1923, då Lausanneförpliktelsen ingicks. I slutet av oktober
samlades i all hast rådet till extra session i Bryssel, och herr
Branting fick än en gång försöka sig som medlare. Detta tillgick så, att
hans sekreterare och en belgisk officer med hjälp av tillgängliga
kartor konstruerade upp en kompromisslinje, gående genom så öde
trakter, att den relativt lätt kunde iakttagas. Parterna voro
lyckligtvis i fredshumör och godkände den nya linjen.
Tremannakom-missionen tillsattes och bestod av envoyén af Wirsén, förre ungerske
konseljpresidenten Teleki (även geografiprofessor) och en belgisk
kolonialofficer, överste Paulis. De möttes, efter besök i Geneve och
London, den 30 december i Konstantinopel för att över Angöra,
Damaskus och Bagdad bege sig till Mosul; deras expedition beräknas
taga 4 å 5 månader, och deras fullmakter äro mycket vidsträckta.
Mosultvisten och händelserna i Hedjas äro säkerligen mera än
enstaka episoder. Åtminstone på franskt koloniintresserat hållär man
benägen att insätta dem i ett större sammanhang. Greve R. de
Gon-taut-Biron, en av det franska väldets pionjärer i Syrien, skrev
nyligen, att därbakom kunde spåras »en ofantlig konspiration, född i
Islams mysterium och där Berlin och Moskva hålla i trådarna, medan
Angöra underlättar förbindelserna och överför lösenordet». Han
sammanställer Riffkriget i Marocko, stämplingar av »ungalgeriter» och
»ungtunisier», nationalismen i Egypten, Mekkafälttåget, missnöje i
Palestina, Syrien och Irak samt den indiska nationalismen. I allt
detta ser han »preludier till en jättelik ansträngning, vars framgång
skulle sätta Ryssland i stånd att i ett slag erövra den asiatiska
hegemonien». Den franske författarens fantasi förefaller nog härvidlag
en smula överhettad, men även lugnare bedömare antaga tillvaron av
muhammedansk, av bolsjevikerna efter förmåga underblåst jäsning
från Marocko till Indien, från Mekka till Mosul. Mot denna bakgrund
har det fredsarbete i Mosul, där även Sverige är företrätt, anspråk
på att här hemma följas ej blott med kuriositetsintresse, utan med
allvarlig uppmärksamhet och uppriktiga välönskningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
