Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - Mekka och Mosul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 83
höllo lika orubbligt fast vid, att Mosuls befolkning ej utgjordes av
turkiska kurder, utan av araber och assyrer. Man stred sålunda
övervägande med etnografiska argument, men då och då slog dock
oljelukten igenom; Mosul äger några av Gamla världens viktigaste
outforskade oljefält, och denna omständighet jämte landets strategiska
betydelse för förbindelsevägarna till nedre Mesopotamien, Persien
och Indien dominerade i själva verket diskussionen, ehuru dessa
argument sällan framfördes vid det lärda officiella meningsutbytet. Hela
fredsverket i Lausanne hotade stranda på Mosulfrågan, och till sist
undgicks detta endast genom ett uppskov, som lämnade tvisten
oavgjord. Det heter i fördragets tredje artikel;
Gränsen mellan Turkiet och Irak skall bestämmas genom en vänlig
överenskommelse mellan Turkiet och Storbritannien inom nio månader. I händelse
att inom denna tid någon överenskommelse ej träffats mellan de båda
regeringarna, skall tvisten hänskjutas till Nationernas förbunds råd. Turkiska och
brittiska regeringarna utfästa sig ömsesidigt att, till dess avgörande träffats i
gränsfrågan, inga militära eller andra rörelser skola äga rum, vilka på något
sätt kunna modifiera de områdens nuvarande status, vilkas slutliga öde
kommer att bero av detta avgörande.
Kompromissen, tillkommen i stor hast för att möjliggöra
fredsfördragets snara undertecknande, var en smula tvetydig i formuleringen.
I början talades nämligen orn ett hänskjutande till rådet, som om
detta endast skulle fungera som medlare, men i slutet ordades om
ett avgörande, d. v. s. en skiljedom. Turkiet höll sig först till den
förra tolkningen av rådets befogenhet, England till den senare.
Meningsskiljaktigheten fick betydelse, då de direkta förhandlingarna
kommo av sig redan vid ingången och tvistefrågan därför i septemr
ber 1924 kom före inför Folkförbundets råd. Det visade sig då även,
att parterna ej menade samma sak med ordet Mosul. Enligt turkisk
uppfattning, framlagd av nuvarande konseljpresidenten Fethy bej,
gällde tvisten, om Iraks gräns skulle dragas i nordkanten eller i
sydkanten av vilajetet Mosul (och dettas sydgräns når ända till
bergskedjan Djebel Hamrin, ej synnerligen långt norr om Bagdad). Lord
Parmoor åter gjorde gällande, att vilajetet Mosul utgjorde en del av
Irak och att tvistefrågan inskränkte sig till, huruvida detta rikes
gräns mot Turkiet skulle sammanfalla med vilajetet Mosuls
administrativa nordgräns eller av etnologiska, ekonomiska och militära
hänsyn dragas något nordligare, så att den även omfattade hörnet
uppe i nordväst, där de kristna assyriska stammarna bodde. Efter
förhandlingar mellan parterna och den svenske rapportören enades
man emellertid om dels att rådet skulle som skiljedomare avgöra
tvisten och dels att det efter behörig utredning finge draga gränsen
mellan Turkiet och Irak varhälst det funne riktigast. Utredningen
skulle anförtros åt en tremannakommission, som skulle studera hela
materialet, emottaga alla intresserade parters meddelanden och, om
så behövdes, anställa egna undersökningar på platsen. Man
förpliktade sig även ömsesidigt att under tiden hålla frid på båda sidor
om status-quo-linjen enligt tidigare utfästelse i Lausannefördraget.
Trots denna fredliga uppgörelse var tvisten snart åler i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
