Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - »Rättvisan i Finland» - Fransk Rhenlandspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 75
är en fråga, som på avstånd är svår att tvärsäkert besvara. I många
fall undandrager den sig bedömande av dem, som icke själva stå i
händelsernas centrum och icke tillhöra ett land, som lever
omedelbart invid sovjetrepublikens gränser. I andra fall kan nog även den
utomstående ej värja sig från det bestämda intrycket, att orättvisa
begåtts i samhällsnödvärnets namn. Att den från Ryssland
organiserade kommunistiska propagandan är straffbar, är och förblir
emellertid självklart, liksom även att dess tolererande kan äventyra statens
bestånd. Det är dessa enkla sanningar, som författaren icke kunnat
eller icke velat inse. Hans tvivelsmål ha emellertid fått ett svar,
tydligare än alla argumenteringar i skrift: det estländska revoltförsöket.
Att Finlands och Estlands regeringar, parlament och domstolar haft
mod, kraft och vilja att slå ned de upproriskas öppna eller dolda
anfall mot samhällelig ordning, det är dock först och sist orsaken
till att dessa stater nu kunna i stort sett förete en bild av lugn och
ordning samt ett börjande välstånd, starkt kontrasterande mot
förhållandena hos deras östra granne.
Att den bolsjevikiska propagandan icke i längden kan av samhället
riskfritt tolereras, är fördolt för författaren, men härvarande ryska
parti är självt därom medvetet. Det inser vad dess gärningar äro
värda. Se dess reflexion efter domen över de antimilitaristiska
flygbladen! Partiets uppfattning i militärfrågan, skriver Folkets Dagblad
Politiken, »riktar sig mot det borgerliga samhället, liksom hela vår
kamp, och en sådan propaganda måste givetvis ur borgerlig
rättsuppfattning vara synnerligt vådlig och straffbar». »Det borgerliga
samhället» har all anledning att taga fasta på öppenhjärtiga
bekännelser av denna art.
De allierades underlåtenhet att den 10 januari
detta år utrymma den huvudsakligen av
brittiska trupper besatta Kölnzonen berodde som bekant väsentligen på
engelsk eftergivenhet för franska önskemål. Juridiskt kan
ockupationens fortsättande utöver det datum, som Versaillestraktaten angivit,
nödtorftigt försvaras med att utrymningslöftet i artikel 429 av
fredsfördraget är villkorligt: utrymningen lovas där under den
förutsättningen, att fredsvillkoren »troget uppfyllas av Tyskland». I fråga om
Dawesplanens iakttagande ha hittills klagomål ej anförts mot
Tyskland, utan tvivelsmålen gälla denna gång den tyska avväpningen; och
att de allierade, innan utrymningen börjar, först avvakta sin
avväp-ningskommissions försenade rapport, är i och för sig begripligt. Hela
världen vet emellertid, att denna tekniska uppskovsprocedur
knappast berör frågans kärnpunkt. Kölnzonens utrymning har nämligen,
som Journal de Geneve nyligen fastslog, blivit en politisk
intressefråga, där tolkningen av fördragstextens ord »troget uppfyllas» torde
spela en relativt underordnad roll. Alltid kan man med god (eller
ond) vilja uppvisa fördragsbestämmelser, som ej »troget uppfyllts»
av Tyskland, för övrigt även sådana, där de allierade brustit i
uppfyllelsetrohet. Den franskvänliga Genévetidningen menar för sin del,
Fransk
Rhenlands-pohtik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
