Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - Administrationen och partipolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 DAGENS FRÅGOR
vid har man dock å alla sidor funnit en bestämd tillfredsställelse vid
påpekandet, att en vinst från det adertonde århundradets bittra
erfarenheter under alla omständigheter kvarstår: en var insåge numera vådan
av, att den politiska striden då fick genomsyra hela regeringsapparaten,
och därför vore man ense att hålla administrationen så mycket som
möjligt oavhängig av partimotsättningarnas tummel. Det har också vid
olika tillfällen och från olika partiståndpunkter under dessa sista år
uttalats varma och välgrundade ord om vår förvaltnings strängt
plikttrogna, av sakliga synpunkter bestämda samt följaktligen från
parti-skiftningarna opåverkade arbete.
Huru angenämt och trösterikt än detta må vara, låter det icke förneka
sig, att de senaste tendenserna på ett något oroväckande sätt visa i
annan riktning. Särskilt har ett nyligen skett förordnande — det gäller
statssekreterareplatsen inom ett av departementen — framkallat en
ganska livlig tidningspolemik, varunder sådana tendenser både påtalats
och erkänts. Den ifrågavarande utnämningen skall här alldeles lämnas
åsido, men däremot bör uppmärksamhet ägnas åt spörsmålets
principiellare sidor.
När år 1917 på initiativ av ministären Swartz
statssekreterareinstitutionen tillkom, förelåg en förhistoria, som rätt väl förtjänar kallas i
minnet. Närmast med hänsyn därtill, att den faktiska utvecklingen inom
ett flertal departement påkallat expeditionschefernas nära nog konstanta
tjänstledighet i och för riksdagspropositioners förberedande, hade
den s. k. departementalkommittén föreslagit, att en ny funktionär,
generalsekreteraren, skulle tillsättas för dessa ärenden, medan
expeditionschefen skulle kvarstå som ledare för de vanliga administrativa
uppgifterna. När så landshövding Schotte på särskilt uppdrag avgav
betänkande angående statsdepartementens verksamhetsområden och
arbetsformer m. m., föreslog han i dessa delar en väsentlig förändring. L
stället för att egentligen blott lagfästa, vad som redan genom föregående
utveckling blivit fast praxis, ville herr Schotte göra den nye
funktionären till ett partipolitiskt organ. Han förmenade att det skulle vara en
stor fördel, om den allmänna politiska åskådningen hois departements
chefens närmaste man vore sådan, att ett intimt samarbete mellan
honom och departementschefen efter samma linjer och med samma må]
kunde motses; därför skulle också enligt hans mening ombyte av denne
ämbetsman vid politiska ministärskiften lova rikare frukter för
samarbetet inom vederbörande departement. Detta uppslag att hos oss
skapa en ny politisk funktionär fullföljdes dock icke alldeles
konsekvent, ity att förslagsställaren ansåg, att även den nye borde äga
vanlig tjänstemannautbildning. Trots detta var tankegången klar nog, och
den framkallade på sin tid mycken kritik. Svensk Tidskrift påpekade
sålunda under rubriken »Förvaltningen och partiregementet» (1917, sid.
2å4), att detta vore att direkt inflytta politiken i förvaltningen, att hota
dennas oavhängiga karaktär samt detta utan att skänka de förmåner,
som utmärka det engelska förvaltningssystem, vilket torde hava
föresvävat förslagsställaren. Ministären Swartz, som ej ville göra sig
delaktig i dylika experiment, följde också i sin proposition till riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
