Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En överstatlig rättsordning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖVERSTATLIG RÄTTSORDNING
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
Genéveprotokollet i sin ursprungliga form har antagligen fått
sitt öde beseglat, men den som tror att hela tanken på. en
fastare internationell rättsordning därmed är ur världen, tar
ganska säkert grundligt miste. Det ökade rådrum man fått
kunde emellertid lämpligen användas till att tänka sig något
grundligare in i frågans principer, så att man ej blir stående
vid vare sig negativ kritik av ett särskilt förslags detaljer eller
en apriorisk tro på detta förslags möjlighet att hålla vad det med
stora ord utlovar. Någon gång ha, trots allt, stora frågor nytta
av att prövas utan förutfattad mening, d. v. s. av att behandlas
efter en annan metod än den vanliga, som består i att föra till
torgs mer eller mindre goda skäl för en oberoende av dem
tillkommen ståndpunkt.
I föreliggande fall är uppgiften lätt nog för den som tror sig
om att kunna sörja för tillkomsten av en ny människa utan
den gamlas skröpligheter och dessutom möjlig att skapa helt
enkelt genom goda och vackra ord. De i någon män kända
senaste par årtusendena av mänsklighetens historia ge tyvärr ej
mycket stöd åt en dylik tro; »der kleine Gott der Welt bleibt
stets von gleichem Schlag und ist so wunderlich als \vie am
ersten Tag». Ej ens under tider av särskilt ideell lyftning finner
man mycket av en ny människotyp; vad man finner då är
snarare ett ovanligt starkt inflytande från ett fåtal betydande
individer. Därför är det minst sagt oförsiktigt att grunda världens
nyordning på förutsättningen av en ändring i människonaturen,
som inga hittills kända samhällsförhållanden mäktat åstadkomma.
Uppgiften måste bli den långt svårare att sörja för drägliga
förhållanden åt ett slags varelser, som ej väsentligt höjer sig över
dem vi känna.
Nu finns det många som anse att detta är nära nog en
omöjlighet i fråga om människornas sammanlevnad utanför
statsgränserna; man menar, att just den oföränderliga
människonaturen nödvändigt och evigt måste leda till det allas krig mot alla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
