Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stockholmsbilder genom fem århundraden 1523—1923. Av Agne Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSBILDER FRÄN FEM ÅRHUNDRADEN 1523—1923 561
När vi så slutligen komma fram till 1870—80-talen bortfaller
— frånsett ett mindre antal därför desto värdefullare
impres-sionisttavlor — det subjektiva momentet i bilden genom
införandet av fotografien, som i stället med brutal hjärtlöshet
reproducerar de svåraste arkitektoniska försyndelser i all deras
oförsonade realitet. Till ersättning har Ragnar Josephson
sammanställt en utomordentligt roande och intressant samling
citat ur den samtida litteraturen, som bl. a. visar oss Strindberg
som en starkt komprometterad medbrottsling i den
talmi-historism, som då ställes upp till parad på våra allt bredare gator.
Kanske vi nu ha hunnit så långt att vi borde kunna betrakta
även denna pseudo-historiserande tid historiskt och ulan
bitterhet. Säkert är att utan den hade vi icke varit framme vid en
publikation som de Tisellska Stockholmsbilderna. Men ehuru
jag gärna medger att få bokförvärv berett mig sådan glädje som
detta, vore dock offret lätt, försåvitt därigenom halva det
moderna Stockholm kunde göras om igen, jå t. o. m. blott någon
ringa, men lämpligt vald bråkdel därav. Hade sekelslutet
åtminstone icke realiserat sina drömmar i detta alltför fasta stoff!
Hade dess arkitekter blott följt sin kollega Desprez’ exempel
(det förtjänar f. ö. framhållas i detta sammanhang att Desprez
genom sina scenskisser och sina i eit fall ännu bevarade
originaldekorationer till Gustaf Wasa och Drottning Christina från
1780-talet är den första editoren av »historiska» Stockholmsbilder)
och hänvisat romantiken och exotismen till rampljuset eller den
dekorativa fantasibilden, men för solljuset bibehållit den i
solljuset födda klassiska enkelheten! Som dessa brokiga
husfasader nu stå där, bilda de ett enda skrymmande kulissmagasin, ur
vilket icke längre någon maskinmästare i världen kan
sammanställa ett sceneri med en konstnärlig mening i.
Jo en kanske, men en häxmästare: Stockholmsskymningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
