Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stockholmsbilder genom fem århundraden 1523—1923. Av Agne Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSBILDER FRÅN FEM ÅRHUNDRADEN 1523—1923 559
långt uppehåll byggnadsverksamheten åter kommer i gångihuvud*
staden, är det slottets nobla proportionskonst och lugna horison*
tallinjer, som ge dominanten i det nya pannoramat.
Monumentalbyggena i Stockholm under 1700-talet äro icke särdeles många
och inskränka sig så gott som uteslutande till offentliga eller
kungliga palats, Börsen, Operan, Arvfurstens palats. Men även
de enklare privata bostadshusen utan egentliga arkitektoniska
anspråk foga sig vackert in i helhetsintrycket och smälta samman
till en ädel och harmonisk stadsbild — visserligen med starka
och karaktäristiska inslag av fritt växande pittoresk idyll — en
stadsbild vars prägel bibehålles i stort sett oförändrad in emot
1800 talets mitt. Tollins, Hallbecks och andras vackra
litografier från 1850—60-talet ha mycket av sent 1700-tal över sig,
frånsett de ofta litet plumpa staffagefigurerna. Vad som sedan
kommer är en urspårning ur traditionen.
När det nyss framhölls att Stockholmsbilderna gåvo
autentiska dokument till stadens historia var detta på visst sätt ej
fullt exakt. Som en felkälla att taga hånsyn till kommer
tecknarens eller målarens personliga sätt att se.
Men just detta korrektionsmoment ger Stockholmsbilderna
ytterligare ett värde som kulturhistoriskt material, i det att de
tack vare detta ge oss ett svar på den väsentliga fråga som
återstår för kulturhistorikern att ställa sig, ännu sedan han
eventuellt lyckats sammanfoga de olika bitarna i den miljö,
han föresatt sig att rekonstruera, och ur dessa kanske ytterligare
lyckats avläsa en bestämd tanke, en bestämd stil vilja: hur såg
samtiden själv på denna samma miljö, hur ställde den sig till
sin egen skapelse? Det är ytterst givande att följa stadsvyernas
utvecklingshistoria ur denna synpunkt.
De äldsta bilderna äro rent naturalistiskt-topografiska och
förete säkerligen inga andra korrektioner av originalet än de som
betingas av bristfällig teknisk kunskap, avvikelser som helt
visst äro mycket betydande men som ingenting positivt ha att
säga oss.
Så mycket mera talande äro då barockens stora
kopparsticksblad, understundom meterlånga och utsirade med all den
kalli-grafiska lyx, som tiden så gärna slösade även på långt
ovärdigare föremål, med vingade Rykten och pustande Vädergudar som
Olympens delegerade officianter vid den solenna apoteosen över
den Konungsliga Residensstaden. Med undantag av några få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
