Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28. 7. 1923 - En fallen diktator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 DAGENS FRÅGOR
för krigsutbrottet ansvariga ministärens medlemmar har fyllt den
västerländska världen med både häpnad och avsky. Inspärrning av
de borgerliga ledarna hörde till ordningen för dagen. Lagar genom-
trumfades med våld, expropriationer företogos utan lagligt stöd, press-
och tryckfrihet undertrycktes, politiska mord, ofta begångna med den
hemliga polisens hjälp, blevo vanliga. Inom kort utvecklades en
fruktansvärd politisk korruption. Knappast något område inom
samhällslivet lämnades orubbat av radikala reformer. Stambuliski
strävade målmedvetet att till jordbrukarnas förmån utestänga övriga
samhällsklasser från inflytande på statens affärer. Hans regim, till
skenet stödd på den agrariska majoriteten bland folket, blev en klass-
diktatur, som trots dess demokratiska grundval i själva verket uppbars
av ett litet fåtal av konseljpresidentens mera beslutsamma anhängare.
Denna diktatur hade intet gemensamt med exempelvis Mussolinis fas-
cistiska välde, vars på statsauktoritetens höjande inriktade verksam-
het åsyftar att skapa möjligheter för olika klassers medlemmar att
genom eget arbete och egen företagsamhet vinna tryggad utkomst och
välstånd och vars nationalistiskt färgade patriotism bjärt sticker av
mot Stambuliskis nationella likgiltighet. Dess sociala betoning och
dess ensidiga inriktande på en särskild, samhällsklass” intressen gav
den senare vissa beröringspunkter med den, bolsjevikiska diktaturen,
vars kommunistiska grundval den dock med energi bekämpade. Stam-
buliski, som icke drog sig för att mot sina motståndare använda
samma medel som Lenin mot sina, vidtog kraftiga åtgärder. för att
utrota de bolsjevikiska tendenserna inom . Bulgarien, varvid han
helt psykologiskt utgick från regeln, att en bonde, som har fullt upp
att äta, icke blir kommunist. Han nedslog en vitt spridd kommunistisk
järnvägsstrejk. Sobranjens kommunistiska ledamöter behandlade han
under sessionstiden med vanliga parlamentariska kampmedel men lät
sedan häkta dem. Han hotade med att genomdriva en lag om kon-
fiskering av kommunistegendom i byar, som, hade fler än tio kom-
munistiska invånare, allt under ogenerat framhållande, att en dylik
indragning av egendom till myndigheterna vore i full överensstäm-
melse med kommunismens verkliga principer.
Den nyss fullbordade revolutionens jämförelsevis oblodiga karaktär
och snabba genomförande synas ge det bästa beviset för att ententens
skönmålningar av Stambuliski-regimen saknat verklig grund och för
att Stambuliski underskattat den till det yttre nedtystade oppositionens
omfattning. Denna hade redan tidigare börjat samla sina krafter.
För ungefär 1!/, år sedan bildades under ledning av den nye kon-
seljpresidenten, professor Zankoyv, en nationell koalition, ett slags cen-
terparti, som fick stor anslutning inom olika borgerliga läger och
särskilt inom armén. Från denna sammanslutning utgick planen till
statskuppen, vars utarbetning påskyndades genom några händelser i
början av detta år. En splittring framträdde då inom Stambuliskis
ministär, i det finans-, krigs- och järnvägsministrarna av betänksam-
het mot Stambuliskis absolutistiska régeringsmetoder trädde tillbaka.
Till straff uteslötos de ur bondeförbundet, vilket emellertid. hade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
