Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Striden mellan Geijer och Fryxell om aristokratfördömandet i Sveriges historia. Av B. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 B. BOETHIUS
statsakten såg han numera ett försök till förbindelse mellan
adel och byråkrati samt spårade misstänksamt i olika bestäm-
melser aristokratiska maktutvidgningsförsök på konungadömets
och folkets bekostnad. Fryxell fann sig föranlåten att med sär-
skilt eftertryck upptaga denna punkt, men striden blev ganska
ofruktbar, då han fattade som sin väsentliga uppgift att till-
bakavisa alla antaganden om vittutseende och förborgade syften
från Oxenstiernas sida. En verklig utredning om det märkliga
aktstyckets författningspolitiska betydelse uteblev sålunda.
På något högre plan lyftes ej heller striden om köpegodsen.
Till en början saknades på båda sidor de behövliga faktiska
kunskaperna. Sedermera hjälpte väl Bergfalk, som dock ej var
alldeles initierad, diskussionen på rätt köl, och Fryxell framdrog
nytt och värdefullt material ur reduktionshandlingarna i kam-
mararkivet. Men parterna voro i själva verket ense om abalie-
nationernas förkastlighet, och det hela inskränkte sig därför till
sega tvister om utskiftandet av ansvaret för åtgärden mellan
myndiga konungar och förmyndare. :
Sammanfattar man de här lämnade utdragen från Fryxells
angrepp på aristokratfördömandet i Sveriges historia, torde det
vara tydligt, att detta angrepp snarast hade karaktären av en
offensivt förd defensiv. Vad det gällde var i första hand att till-
bakavisa tillvitelser och skeva föreställningar, trubba av över-
drifter och kräva ett ansenligare rum inom den hävdvunna ra-
men. Fryxell har dock ej stannat därvid. Premisserna till en
vida mera principiell uppgörelse med den härskande historie-
uppfattningen voro i själva verket givna i de många tvistepunk-
terna. Som bekant har Fryxell icke heller ryggat tillbaka för
den brytning, han ännu 1845 gick något på sidan om. Författ-
ningsintresset vann i hans fortsatta historiska forskning en allt
mera dominerande betydelse som urvalsprincip och norm för de
historiska företeelsernas bedömning. Han hade, då han tog upp
striden om aristokrat-fördömandet, snarast på analogiens väg
fått upp ögonen -för betydelsen av bördsaristokratiens insats i
Sveriges författningsliv. Men snart nog trädde i stället för det
villkorliga igenkännandet av besläktade strävanden ett oförbehåll-
samt erkännande av kontinuiteten mellan den gamla aristokra-
tiens konstitutionalism och den socialt konservativa medelklass-
liberalismens parlamentariska strävanden före 1830-talets för
Fryxell så motbjudande omslag i demokratisk riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
