Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30. 4. 1923 - Det nya Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 213
i olika trakter. Mellan hans löst nedkastade reseintryck skymtar
emellertid på flera ställen samma grunduppfattning som i de nämnda
andra verken, nämligen att en förbättring inträtt i det ekonomiska
läget, om också icke lika för alla befolkningslager, och att denna är
att tillskriva den nya ekonomiska politiken, eller, som man med en
av de för det nya Ryssland karaktäristiska förkortningarna säger,
NEP.
När Lenin i november 1921 själv måste proklamera den nya
ekonomiska politiken, sökte han av naturliga skäl framställa de gjorda
eftergifterna för gamla kapitalistiska metoder såsom en tillfällig
anordning, kanske för en ganska lång tid men icke för alltid, en
nödfallsåtgärd för att sätta storindustrien på fötter. Man hade dragit
sig tillbaka endast för att vid lämpligare tillfälle på nytt gå till
anfall. Förklaringen må gälla för vad den kan. Det är icke lönt att
försöka göra några beräkningar, när tiden är mogen för
bolsjevik-teoriérnas fullständiga tillämpning. Det gjorda medgivandet är
alldeles tillräckligt stort såsom »tillfälligtv ty den nya principen har
faktiskt kommit att omfatta alla viktiga områden. Det kommunistiska
programmet i jordfrågan, enligt vilket regeringen för att förse
stadsbefolkningen och arbetarna med livsmedel själv skulle driva
jordbruk, skapade stora förluster för regeringen och ständigt minskad
produktion och måste övergivas. Jorden, som visserligen alltjämt
skulle ägas av staten, utarrenderades till enskilda med nyttjanderätt
under obegränsad tid. Steget härifrån och till full äganderätt är
icke alltför stort. Industrien, som nationaliserats fortare än som kanske
varit önskvärt, och centraliserats hos ett högsta folkhushållningsråd,
decentraliserades och överlämnades på nytt åt den fria konkurrensen.
1920 års dekret om nationalisering av alla industriföretag med mer
än 5 eller 10 arbetare upphävdes maj 1921 beträffande sådana
företag, som ännu icke hunnit nationaliseras. Vid samma tid följde
frigivande av handeln med jordbruksprodukter och produkter från
småindustrien. I juli meddelades generellt handelstillstånd. Kooperativa
företag, bolag eller enskilda fingo rätt att arrendera statsdrivna verk.
Och slutligen kom den enskilda äganderättens återinförande den 22
maj 1922.
Samma utvecklingsgång kan iakttagas på andra håll.
Bolsjevik-revolutionen förmådde icke avlägsna lönesystemet. Arbetarna, som
skulle ta sitt öde i sina egna händer, ha i fråga om sin
arbetsan-ställning, sina löner o. s. v. icke mer att säga i Ryssland än i de
kapitalistiska samhällena. Arbetarnas inblandning i företagens
ledning, så populär i revolutionens begynnelse, har redan stävjats.
Inblandningen har förklarats vara »utan gensägelse skadlig och otillåtlig».
Noggranna bestämmelser ha införts om vars och ens arbetsprestation.
Särskilda kommissioner avgöra, hur mycket arbete varje arbetare
skall utföra pr dag. Den som icke utför det honom ålagda pensum
får avdrag på lönen. I fall av grövre försummelser sker
nedflyttning i lägre lönegrad eller t. o. m. avskedande. Likställigheten i
ekonomiska ting har ersatts med en indelning i icke mindre än 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
