Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hur Sverige regeras. Av Junius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR SVERIGE REGERAS 95
samverkan. Utskottet är en sorts kraftparallellogram, där
re-sultantens riktning och styrka framför allt bestämmas av sådana
omständigheter som ordförandens driftighet och kapacitet, ej
minst i konsten att medla, utskottsspecialisternas omdöme samt
— vad hittills ej berörts men ingalunda får underskattas —
arten av utskottets förbindelser med Kungl. Majits förvaltning.
Vad den rätte ordföranden och vad hans avsaknad betyda,
därom förtälja många kapitel i Riksdagens intima historia. Om
utskottsspecialisterna har redan något ordats, det bör blott
tilläggas, att i vilken mån de verkligen göra gagn, hänger vanligen
på det mått av karaktärsstyrka, varmed de mäkta motstå
frestelsen att överskatta sina insikter och sin myndighet. Men säkert
betvivlar ingen, som en smula blickat bakom kulisserna, att de
egentligen betydelsefulla utskotten behöva en ständig, nära kontakt
med förvaltningsapparaten, eller att deras arbeten giva bättre
resultat, ju intimare denna kontakt är.
Den stora striden under Riksdagen 1909 om
riksdagsordningens § 46, d. v. s. angående utskotts befogenhet att direkt och
utan framställning till regeringen inhämta upplysningar från
förvaltningen, bidrog säkerligen att klara begreppen. En nitisk
utskottsordförandes tilltag att anordna diskussions- och
opinionsmöten av underordnade funktionärer har icke upprepats;
det vore verkligen intressant att se, hur en socialdemokratisk
försvarsminister skulle upptaga ett liknande försök från någon
extrem högerman! Tjänstemän bli ej längre uppkallade i
utskotten för att lämna upplysningar, utan att vederbörande
departementschef blivit underrättad och i förväg lämnat sitt
tillstånd. Men därmed har alldeles icke utskottens direkta kontakt
med förvaltningen avbrutits i realiteten. Snarare har
utvecklingen gått i motsatt riktning. Utskottsarbetet har faktiskt i icke
ringa del blivit en del av förvaltningsmaskineriet. Stats-,
bevill-nings- och lagutskotten ge i detta avseende goda exempel.
Riksdagen har i mycket blivit ett riksämbetsverk med tradition och
rutin från administrationen. Detta beror på den svenska
Riksdagens arbetssätt, varom ovan talats, dess mångsyssleri och
dess traditioner från Frihetstidens byråkratiska parlamentarism.
Det accentueras ytterligare genom det flitiga biträde som den
erhåller från förvaltningstjänstemän. Själva utskottsarbetet och
därmed kärnan i riksdagsarbetet hålles i stor utsträckning ihop
och utföres av kanslitjänstemän i så måtto, att icke blott det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
