Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De amerikanska universiteten. Av H. N. MacCracken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 H. N. MAG GRAGKEN
förvandlade universitetens styrelser till verkligt effektiva organ,
huvudsakligen med uppgift att skaffa universiteten det
materiella underlaget för deras verksamhet. Och framför allt hävdade
de universitetens plats inom nationen såsom landets
intellektuella centrum. De syntes vilja skapa en intellektuell
aristokrati, jå, en del erkände öppet, att detta var deras mål.
De frigjorde universiteten från kyrkosamfundens
förmyndare-skåp och från fackskolornas beroende av yrkesutövarne. Men
de begingo själva två stora fel. Vanan att huvudsakligen invälja
rika män i styrelserna föranledde ett otillbörligt kapitalistiskt
inflytande över universitetens verksamhet, under det att
ledarnas personliga förbindelser med de förmögna, på vilkas bidrag
universitetens existens berodde, ledde till att professorerna i
gemen fingo en mera tillbakasatt ställning. De frestades också
alltför ofta genom sin framstående sociala ställning att deltaga
i det politiska livet.
Det uppfostringsprogram, som framgick som resultat av denna
period gjorde vetenskap — främst kanske naturvetenskapen —
och forskning till universitetens förnämsta uppgift. Fakulteten
med sina underavdelningar blev den främsta enheten inom
universitetsorganisationen. Men all auktoritet var fortfarande både
nominellt och faktiskt samlad hos rektor, och decani ansågos
endast såsom hans ombud. Rektor uppgjorde ensam den årliga
inkomst- och utgiftsstaten.
Under denna period började idrottstävlingar mellan de olika
universiteten att förekomma, och studentsammanslutningarna
präglades alltmer av den tilltagande välmågan och förfiningen.
»Bachelor’s degree» (B. A.) var intet lärdomsprov, men öppnade
otvivelaktigt för innehavaren dörren till de bättre
sällskapskretsarna. Det blev modärnt att sända sina söner till universitetet.
Att ha varit där gav även efter studietidens slut en god social
ställning, ty de som tagit examen fortsatte att stå i intim
förbindelse med sina universitet och bildade klubbar, till vilka
endast akademiskt bildade ägde tillträde.
Kvinnor började nu också besöka universiteten, trots allmänna
opinionens ogillande. De arbetade duktigt, och vid högskolorna
utbildades de flesta kvinnliga ledarna bland dem, som nu
utgöra den äldre generationen. Genom kvinnliga lärare infördes
också en högre nivå i stor utsträckning i de högre läroverken,
vilka i Amerika förbereda eleverna till universiteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
