Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De amerikanska universiteten. Av H. N. MacCracken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AMERIKANSKA UNIVERSITETEN 575
Det finnes många katolska universitet i Förenta Staterna, men
de flesta av dem stå icke på någon hög ståndpunkt, med
undantag för den rent teologiska undervisningen, vilken är av hög
kvalitet och likvärdig med den i Europa meddelade. Den
katolska befolkningen, som till största delen inflyttat efter år
1830, samlades huvudsakligen i de stora städerna och tillhörde
icke den bildade klassen. Det katolska universitetet i
Washington utgör i viss mån ett undantag. Här har Rom satt
standarden, och arbetet bedrives efter europeiskt mönster enligt
jesuiternas uppfostringsmetod.
Nästa period av allmän utveckling för det amerikanska
universitetet kan räknas från 1860 till 1890. Det är en period av
utvidgning och konsolidering. Mest inriktade man sig på den
yttre utvecklingen. Det materiella intresset dominerade i
huvudsak: det var den ekonomiska expansionens klang- och jubeldagar
i Amerika. Först och främst skulle undervisningen
tillhandahålla utbildat folk åt de nya industrierna och därnäst skulle
den ge social hyfsning åt en befolkning som blivit rik utan att
ännu äga kunskap om huru rikedomen på bästa sätt skulle
användas i samhället.
För att tillfredsställa denna efterfrågan uppstod en generation
av universitetsledare, som man nästan skulle kunna kalla ett
slags industrimagnater på det pedagogiska området. De voro
goda vänner och sällskapsbröder med de nya storkapitalisterna,
och så snart dessa förvärvat nya millioner infunno de sig hos
de nyvordna millionärerna för att för dem framhålla deras
skyldighet att understödja universiteten med donationer. På detta
sätt bibringades en hel generation uppfattningen om sin plikt
att med enskilda donationer understödja undervisningen, och
härigenom uppstod den till ordspråk blivna amerikanska
givmildheten, som nu blivit en nationell vana.
Men dessa män gjorde mer än tiggde pengar. De insågo, att
dessa universitet som stodo på en skäligen låg nivå, som
saknade en central ledande korporation och bestämda mål för sitt
arbete, icke ägde möjligheter till utveckling och att för deras
växt krävdes mognad, enhetlighet och personlighet. De slungade
därför in i universitetsmaskineriet sin egen energi, tills det hela
syntes vara levandegörandet av en enda mans personlighet. De
utkämpade väldiga bataljer med fackskolorna och nödgade dem
att ingå i universitetet som en integrerande del av det hela. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
