Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svenskt bildningsarbete i Estland i våra dagar. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 GIDEON DANELL
man i detta syfte från den tillsatta kommitténs sida vände sig
till pastor Mozelli vid den svensk-finska församlingen i Reval,
blev svaret: »Biblar finnas nog; sänd oss i stället lärare, som
lära folket att läsa i dem!» Detta blev anledningen till den
missionsverksamhet, som Evangeliska Fosterlandsstiftelsen i
Stockholm under åren 1873—1887 utövade på de
svenskspråkiga estländska öarna genom missionärerna Thorén, Österblom,
Bergsten, Falk och Berg.
Det »missionsfält», till vilket dessa män utgingo, var förvisso
trots den geografiska närheten till Sverige i behov av ett svenskt
missionsarbete. De yttre förhållanden, varunder den gamla
svenska befolkningen levde, voro de torftigaste och mest
efterblivna man gärna kunde tänka sig. Särskilt gällde detta den
jämförelsevis stora ön Ormsö samt Nuckö-halvön med
tillhörande kommuner på kuststräckan, där svenskarna lytt direkt
under stora gods. Sedan ryssarna blivit herrar i
Östersjöprovinserna, hade de baltiska godsägarna haft fria händer att
förtrycka sina bönder. Visserligen upphävdes formellt
livegenskapen år 1816 — varvid godsägarna lade beslag på böndernas
egendom, löst och fast — men även efter den tiden voro
bönderna helt beroende av godsägarna, därigenom att dessa bestämde
arrendenas storlek och alltjämt anses ha haft en stark
benägenhet att, så snart en bonde lyckades höja sig en smula över
sina grannars nivå, genast också höja arrendesumman.
Boningshusens beskaffenhet och levnadssättet på Ormsö vid den nämnde
Österbloms ditkomst 1873 beskrivas av honom själv på följande
sätt:
»Inga skorstenar funnos på husen. Golfvet utgjordes ofta af fasttrampad
lera, och där det fanns golf af trä, var detta så smutsigt, att det icke kunde
skiljas från vanligt jordgolf. Fönstren voro erbarmligt små . . . Dörren, som
var mycket låg, bestod af fyra hopspikade bräder. Bräderna voro stundom
så hoptorkade, att man kunde sticka fingrarna genom springorna. Trösklarna
utgjordes af två tjocka stockar, hvarföre man måste klifva högt och bocka sig
djupt, då man skulle in i stugan . . . Vid husets byggande lades första stocken
på bara marken. Detta hade till följd, att de understa stockarna om några
år voro uppruttnade . .. Taktäckningen bestod af halm, men ofta var denna
så bristfällig, att det regnade in ^ stugan, där folket bodde. Inne i dessa af
rök och smuts uppfyllda stugor kunde bo ända till fyra familjer, hvarje familj
i sitt hörn af rummet vid sin egen säng. En af karlarna var bonde, och de
andra voro infödda tjänare. Dessa tjänare hade ingen lön, blott något kläder,
så pass det var, och föda . . . Lefnadskosten . . . var mycket enkel. Surt bröd,
salt strömming, gröt och potatis voro hufvudrätterna. Kaffe och the hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
