Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens Frågor - Stockholms stadsbiblioteksfråga - Statens trofésamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 245
het är en given sak, och att deras förslag innehåller mycket gott
och beaktansvärt skall visst icke förnekas, men efter all sannolikhet
hade det varit bra mycket klokare om vederbörande låtit
entusiasmen hålla sig något så när i jämbredd med de faktiskt
förefintliga resurserna. Så som saken i närvarande stund ligger kan
man knappast tänka sig dess framtida öde i annan form än den alt
kommunalrepresentationen remitterar yltrandet till nya sakkunnige,
vilka erhålla bestämt uppdrag att nedbringa kostnaderna därhän att
stadens budget icke behöver för bibliotekets skull vidkännas några
ytterligare utgifter utöver de redan befintliga. Man vill endast hoppas
att denna förnyade behandling av ämnet icke allt för länge skall
fördröja dess slutliga avgörande. Med all säkerhet skall det vid en
närmare granskning visa sig möjligt att även med iakttagande av
erforderlig begränsning utan allt för stora svårigheter med
kommittéförslaget som självklar grundval finna en för alla parter
tillfredsställande lösning av Stockholms biblioteksfråga.
I ett nummer av Svensk Tidskrift för år 1917
redogjorde dåvarande krigsarkivarien Petrelli utförligt för
»Svenska Statens trofésamling, dess öden och äventyr». Författaren
uppehöll sig därvid särskilt vid den upprörande vanvård, för vilken
dessa den svenska krigsmaktens med blod förvärvade segertecken
varit utsatta under tiden för deras utställande som dekorationsföremål
i Riddarholmskyrkan. Han omtalade även, huru ett ingrepp mot
denna vanvård äntligen åstadkoms genom Oskar II:s initiativ och
huru allt det, som ännu återstod av troféerna, år 1906 bortfördes ur
kyrkan och flyttades till Nordiska Muséet, »som för deras tillfälliga
förvar kostnadsfritt upplåtit erforderligt magasinsutrymme».
Detta uttryck, liksom även ordalydelsen i det Kungl, brev av år 1906
vari stadgades om troféernas överförande till Nordiska museets
entre-solerade magasin »intill dess beslut om deras framtida förvaringsplats
fattats», framhäva tydligt nog den tillfälliga karaktären av
magasineringen i museets källare.
Trots detta har den såsom tillfällig angivna förvaringen av Statens
troféer blivit till synes alltmer varaktig. Tystnadens slöja har under
de senaste åren sänkts över de ärofulla krigsminnena, och man torde
nu icke utan skäl kunna påstå, att deras tillvaro knappast ens ingått
i det svenska folkets medvetande. I varje fall torde kunskapen om
samlingens omfattning — omkring 1,400 fanor och ståndar, samt
ungefär 1,100 lansflaggor — vara förbehållen ett fåtal initierade.
Dessutom återstå, såsom ett dystert minnesmärke över den undergångna
behandlingen, en mängd tomma fanstänger.
Först under de sista veckorna har diskussionen om troféernas
förvaring och vård på nytt uppblossat. Den tändande gnistan har
härvid varit ett av byggnadsstyrelsen, inför Riddarholmskyrkans snart
slu-tförda restaurering, väckt förslag att åayo å denna plats för
dekorationsändamål upphänga ett antal av krigsmaktens segertecken.
Detta förslag, som av ett par i ärendet hörda myndigheter vunnit
Statens
trofésamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
