Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Richard Berghs Efterlämnade skrifter. Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
RICHARD BERGHS EFTERLÄMNADE SKRIFTER
Richard Berghs essaysamling Om konst och annat (1908), vilken
givetvis tillhör vår konstlitteraturs mest stimulerande verk, har nu
ett par år efter det pennan och penseln för alltid fallit ur
skriftställaren-målarens hand fått ett värdigt komplement i det urval av hans
Efterlämnade skrifter, som ombesörjts av Alf Ahlberg (Alb.
Bonniers förlag, 1921. Pris 12 kr.).
Samlingen omfattar, utom några förut tryckta uppsatser,
huvudsakligen kortare essayer samt aforismer, vilka den obönhörjigt
samvetsgranne, synbarligen oavlåtligt omarbetande författaren ej hunnit
förläna slutgiltig form. Några av dessa utkast ha en så
improvisa-torisk karaktär, att de lämpligen kunde ha uteslutits till förmån
exempelvis för den briljant utredande översikt av det moderna
måleriet, som först trycktes i katalogen över den av Bergh hopbragta
samlingen av svensk genombrottskonst, och som senare inflöt i
Meddelanden från Nationalmuseum 1915. Den svårtillgängliga uppsatsen
hade man gärna velat återfinna i detta urval, även om den genom
sin mera populära hållning fallit litet ur ramen. Detta är
emellertid en smaksak och kan ju icke på något sätt rubriceras som en
redaktionell brist. Som sådan måste däremot otvivelaktigt betraktas
utgivarens så gott som fullständiga uraktlåtenhet att angiva vilka
uppsatser som förut varit tryckta och platsen för deras publicering.
Till stort men för den intresserade håller redaktören härvidlag icke
sitt i förordet givna löfte. Av en edition som denna väntar man sig
också åtminstone ett försök till datering av de olika uppsatserna.
Utgivaren bör ju för utredandet av denna fråga givetvis ha bättre
hjälpmedel till hands än läsaren. Den alldeles utmärkta illustrering,
som arbetet fått, förmår icke uppväga dessa betänkliga defekter.
Erik Wettergren har i sin förträffliga lilla studie över Richard
Berghs konst (Nationalmusei årsbok 1919) framhävt dualismen i
konstnärens psyke: intellektualismen och lyriken, reflexionen och det naiva
anammandet. Det förra draget dominerar naturligen långt mera i hans
skriftställareskap än i hans måleri. När han grep till pennan var
det väl oftast för att i fixa satser utreda de problem, vilkas mer
eller mindre segervissa herre han blev i den färdiga bilden. För
hans intellektuellt rediga och redliga väsen voro dessa
randanteckningar för visso ett livsbehov. Brottningens möda har på så sätt
kommit att mera tynga hans litterära än hans konstnärliga stil; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
