Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur bokmarknaden. Av O. Wieselgren - Nils Magnus Folcke: I kanten av Guds trädgård - G. Hedenvind-Eriksson: Järnets gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 61
en individuell uppfattning av de stora livsproblemen, och detta
kommer läsaren att överse med åtskilliga av hans eljest nog så allvarliga
formella försyndelser.
Tänkt som en personlig uppgörelse är tvivelsutan också Nils
Magnus Folckes roman I kanten av Guds trädgård. Men utförandet
stannar tyvärr på långt avstånd från intentionerna. Boken är i
själva verket ingenting annat än ett konglomerat av särdeles tarvliga
erotiska episoder, där den enda nödtorftigt sammanhållande länken
utgöres av huvudpersonen, vilken presenteras under beteckningen
Främlingen, förmodligen för att läsaren därigenom skall få högre
tankar om djupet och rikedomen i hans väsen. Men detta
välmenande försök är tyvärr love’s labour löst — främlingen är och
förblir en högst enkel och billig individ, trots det att han ej blott kan
skriva »dansande anapester» utan även uppges vara en lärd man,
vilken kan årtalen på både fältslag, furstekröningar och katekumenska(l)
möten. Det må förlåtas läsaren orn han av dessa upplysningar
huvudsakligen finner sig föranlåten att draga den slutsatsen, att
främlingen i varje fall icke tycks vara riktigt säker i sin kyrkohistoria.
För övrigt har skildringen till stora delar karaktär av endast föga
beslöjad nyckelroman, något som emellertid på intet sätt ökar vare
sig dess värde eller dess intresse. Författaren har vid ett par tillfällen
tagit till orda som något slags självvald taleman för den yngsta
litteraturen i vårt land; men det bör i rättvisans namn framhävas att
om det också icke är särdeles väl ställt med vår uppväxande
litteratur så står det dock icke så illa till att författaren till I kanten av
Guds trädgård har anspråk på att betraktas som någon fullgiltig
representant för dess syften och strävanden.
G. Hedenvind-Eriksson har i sitt arbete Järnets gåta sökt skapa
ett fantastiskt urtidsepos i stor stil, närmast under påverkan av Selma
Lagerlöf, Olof Högberg samt Viktor Rydbergs Fädernas gudasaga.
Men uppgiften har varit honom för svår; trots all den möda han
gjort sig har han lidit ett ohjälpligt skeppsbrott. Grundtanken i
dikten är oklar och illa genomförd, handlingen oredig och språket
med sin konstlade arkaisering och sina tillkrånglade vändningar så
gott som alldeles onjutbart. Den isländska skaldediktningens
ken-ningar, vilka författaren flerstädes efterbildat, äro föga roande i
original och än mindre i modärn kopia. Knappast ens en filolog av
facket torde numera finna det särdeles poetiskt att som författaren i
stället för hund skriva »den glupske ulvens arge halvbroder». —
Hedenvind-Eriksson tillhör som bekant en författargrupp, av vars
verksamhet man på ett och annat håll trott sig kunna förvänta både nya
och kraftiga insatser i vår diktning. Trots de välmenta försök till
Ehrenrettung som blifvit gjorda måste man emellertid erkänna, att
Järnets gåta för Hedenvind-Erikssons vidkommande på ett tyvärr
endast alltför oförtydbart sätt dementerar alla dylika förhoppningar.
Till enhetligt och målmedvetet konstnärligt skapande har dess
författare ännu långt igen. O. Wieselgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
