Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 5. 12. 1921 - Det senaste halvseklets svenska prisutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
DAGENS FRÅGOR
tid av sjunkande livsmedelspriser och utvidgad samfärdsel samt att
man därför ej hade lättare utan kanske rent av svårare att komma
ut med en viss inkomst än förut, därför att levnadsstandarden höjts.
Att just de »dåliga tider», som betecknades av 1870-, 80- och 90-talen,
inneburo en betydlig stegring i standarden, kan ej gärna betvivlas.
I fråga om de kortvariga växlingarna i prisnivån, som
sammanfalla med och närmast utgöras av konjunkturväxlingarna, finner man
ännu större överensstämmelse mellan svenska och utländska
förhållanden under den tid diagrammet omfattar än fallet är med de långa
prisvågorna; och som d:r Åmark påpekar, är det egentligen aldrig någon
tvekan om att utländska erfarenheter här kunna överföras på våra
svenska förhållanden. Man finner de gemensamma topparna 1864,
1873, 1880, 1890, 1900 och 1907, med mellanliggande vågdalar, så tyd-
DEN ALLMÄNNA PRISNIVÅN I SVERIGE, ENGLAND OCH TYSKLAND ÅREN 1860-1913.
GENOMSNITTET PÖh ÅREN 1861—70 = 100
ligt markerade som någon kan önska sig. Sedan 1850-talet har
Sverige varit med i den internationella konjunkturrörelsen, i vissa
fall t. o. m. i ovanligt utpräglad grad, därför att våra stora
exportvaror järn och trä äro särskilt konjunkturkänsliga; och diagrammet
bör kunna övertyga även den mest klentrogne om realiteten i
konjunkturens skarpt markerade vågrörelse, som alltid i första hand är
en prisföreteelse.
Likväl är denna överensstämmelse mellan den svenska, den tyska
och den engelska prisutvecklingen ej mer lärorik än tendensen till
avvikelse dem emellan. Som man finner, är diagrammet så uppgjort,
att 1860-talets medeltal för alla tre länderna satts till 100, varav alltså
följer att det ej ger något svar på den även i sig själv något oförnuftiga
frågan, om »priserna äro högre eller lägre» i det ena eller andra
bland länderna. Det enda man kan se är, hur den relativa
prisutvecklingen från en som gemensam betraktad utgångspunkt varit, men
detta är å andra sidan en mycket viktig och belysande sak. Det
framgår nämligen av bilden, att den svenska prisnivån, utmärkt med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
