Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 10. 1921 - Den Ranftska teaterregimen - En lärorik kokbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
455
det utvecklat sig till en makt i samhället, stark nog att göra den av
verkligt konstnärliga syften besjälade teaterverksamheten allvarligt
avbräck. I detta förhållande ligger det stockholmska teaterlivets
sjuka punkt.
En lärorik
kokbok.
Det finnes en anekdot om en gammal finsmakare, som
icke längre ostraffat kunde hänge sig åt bordets nöjen
men återupplivade dem med Hagdahls kokbok som medium. På
samma sätt kan man nu genom att bläddra i intendenten Nils
Keylands vackra och innehållsrika bok om Svensk allmoge k ost
(D. l—2. Sthlm, A.-B. Sv. teknologföreningens förlag 1919. 240, 116 s.
Kr. 50: —) allt efter sin landsbygds sed få uppleva rastens behag i gårdar
och fäbodstugor efter dagslånga ödemarksvandringar eller hart när
in concreto få vara med om de rika slättbygdernas bondekalas med
deras slösande överflöd i mat och dryck.
Dylika turist- och sommarnöjessynpunkter äro emellertid icke det
väsentliga, då det gäller ett arbete av det föreliggandes mått. Vad
det bjuder är frukterna av ett tålmodigt och samvetsgrant
samlar-arbete, tusentals fakta, ordnade i en på samma gång översiktlig och
lovvärt detaljrik framställning. Rikhaltigast är den första delen,
Vegetabilisk allmogekost, som i topografisk följd under varje
rubrik bjuder uppgifter för hela riket. I den andra delen, Animalisk
allmogekost, brygd, brännvinsbränning och
hemtobaksodling i nordöstraV ärmland, härrör iakttagelsematerialet uteslutande
från ett författarens speciella forskningsområde, en begränsning, som
man naturligtvis måste beklaga, även om man är tacksam för att
den ej avhållit från offentliggörandet av nu framlagda rön.
Det material, som intendenten Keyland publicerat, äger naturligtvis
intresse i många vitt skilda avseenden. För kulturhistorikern erbjuder
det delvis förvånande ursprungliga matskick, som kvarlevat i våra
bygder, anknytningspunkter med en lång och växlingsrik historia. En
vägledning till att se de insamlade rönen ur denna synpunkt har
författaren sökt lämrta genom utdrag ur ett tyskt arbete, ett referat, som
helt visst ger väckande uppslag men icke ersätter en självständigare,
mera direkt till de i arbetet publicerade uppgifterna anknuten
inledning.
Ur en annan synpunkt sett ger oss intendenten Keylands
forskningar värdefulla utgångspunkter för att förstå, hur vår befolkning
funnit sin utkomst i en tid, då den på ett helt annat sätt än nu var
hänvisad till att direkt leva av vad den egna torvan gav. Det är,
med väsentliga skiftningar till fördel för den ena eller andra
huvudprodukten allt efter bygdernas natur, åkerns eller ladugårdens
avkastning, säd och mjölk, som århundradena igenom givit den svenske
bonden hans huvudsakliga näring. Hur det kunde vara med sovlet,
må belysas med ett utdrag av framställningen under rubriken Sill:
»En ordinär sill skars i 5 bitar, vilka stektes på glöden. Varje
familjemedlem erhöll en bit. För varje tugga potatis eller gröt nöp man av
sillen med fingrarna, därvid hushållande så, att biten räckte till hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
