Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En ensam röst i Ålandsfrågan. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 ERIK HEDÉN
dennas ledande makter. Det är tyvärr blott alltför möjligt att
våra statsmän tro sig gagna en sak genom att visa ängslan.
Men ententens statsmän förstodo mycket väl att vår likgiltighet
mot Östersjöstaterna var ett vittnesbörd om vår likgiltighet också
mot Åland. Denna likgiltighet mot Åland bör i sin tur ha för
Östersjöstaterna avslöjat hela vidden av vår likgiltighet mot dem.
Vad slutligen angår det svensktalande Finland, så har detta
stått tämligen enigt mot Sverige i Ålandsfrågan och har framför
allt äran av vårt nederlag. Det har ju också hävdats att detta
nederlag skulle ha främjat våra möjligheter till samarbete med
Finlandssvenskarna. De klarsyntaste bland dessa själva ha
däremot börjat ana att i och med vårt fiasko i Ålandsfrågan varje
verklig möjlighet för oss att hjälpa Finlands svenska stam är
försvunnen. Att hjälpa en del, och därtill den mindre delen, av
ett lands befolkning mot en annan och större del är i och för
sig en mycket svår uppgift. Ett land som skall lyckas därmed
måste åtnjuta ett mycket högt, genom gärningar vunnet anseende.
Vår hållning i Ålandsfrågan har emellertid hos finnarna väckt
ett lika allmänt som ohöljt förakt.
Härtill kommer en annan sak: Finland och Finlands folk,
särskilt dess svenskar, intogo ännu för fyra år sedan ett absolut
enastående rum i svenska folkets tankar och känslor. Oberoende av
klasser och partier ansågo vi dem som en del av oss. Denna
stora moraliska tillgång har Finland på en förbluffande kort tid
förstört. Hos arbetarna fick Finlandsvänskapen — som förut
fanns mycket stark hos dem — sin första knäck genom
vitfinnarnas propaganda här under inbördeskriget och genom det
sätt varpå dessa behandlade de slagna röda. Men man må komma
ihåg att arbetarnas flertal dock ansåg att vitfinnarna ur
demokratisk synpunkt hava rätt. Det var Ålandsfrågan som gav
arbetarnas Finlandskärlek den sista knäcken. Arbetarna, och
icke blott arbetarna, upprördes vid synen av ett folk som självt
mer än något åberopat sig på självbestämningsrätten och så
kränker den i samma ögonblick det blivit självständigt.
Liknande tankar röra sig, av allt att döma, i stor utsträckning hos
bönderna.
Men även bland överklassen är finnarnas popularitet ej alls
så stor som allt kruset och fjäsket för Finland synes antyda.
Svenskfinnarnas krav att befalla över oss, samtidigt som de vid
första konflikttillfälle skarpt vände sig mot det.moderland som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
