Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5. 9. 1921 - Kyrkopolitik och rättshistoria - Skyddskårskonflikten i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 385
rena statstillgångar. Vid senare lagstiftning i ämnet torde detta ej
städse hava stått klart, men bör därför så mycket följdriktigare
fasthållas för framtiden.
Den stora politiska konflikt, som under de senaste
månaderna upprört sinnena i Finland och ett
ögonblick till och med syntes sätta landets inre fred i fara, hade
som så många liknande konflikter sin utgångspunkt i en skäligen
obetydlig händelse. Den 9 juni ingick i Hufvudstadsbladet i
Helsingfors en liten insänd artikel, bärande rubriken »Skall Finland ingå i
ett baltiskt försvarsförbund?» och undertecknad av märket »v. G.»
Artikeln utgjorde i huvudsak en temperamentsfull vidräkning med de
baltiska förbundsplanerna, men innehöll tillika en del svåra överord
riktade mot några europeiska makters politik (»den period av
hämnd-och hänsynslös rövarpolitik som inaugurerats i Europa under
Frankrikes egid», »det övermod, den chauvinism och den brist på stabilitet
som städse tryckt sin prägel på Polens politik», »Polens, Estlands och
Lettlands korta frihetsdröm skall taga en ända med förskräckelse» o. s. v.).
Sannolikt skulle emellertid artikeln, anspråkslöst placerad som den
var i bladet, aldrig tilldragit sig någon större uppmärksamhet, om icke
tidningens egen redaktion i en ingress reserverat sig mot innehållet,
under en samtidig bugning för »den kända och aktade signaturen».
Denna sista olyckliga vändning satte ofördröjligen alla stadens gissare
i arbete. Ett rykte spridde sig snart i diplomatiska kretsar, att
artikelförfattaren var ingen mindre än den nyutnämnde populäre chefen
för Helsingfors’ skyddskår, generalmajoren Paul von Gerich — och
på direkt förfrågan erkände sig också denne frankt vara den
skyldige. De kränkta makternas representanter gjorde nu en gemensam
diplomatisk uppvaktning hos utrikesminister Holsti, framlade den
förgripliga artikeln, utpekade Gerich som dess författare samt krävde
satisfaktion för den lidna oförrätten. Om något formligt yrkande
härvid gjordes på att Gerich skulle avskedas har aldrig blivit
utrett, icke heller vilka repressalier som ställdes i utsikt för den
händelse satisfaktion skulle vägras. Ryktesvis har senare uppgivits, att
åtminstone en av de utländska diplomaterna hotade med omedelbar
avresa samt avbrytande av de pågående underhandlingarna orn ett
handelsfördrag mellan den makt han företrädde och Finland.
Härmed må nu ha förhållit sig hur som helst, säkert är i varje fall att
regeringen kände sig häftigt oroad av diplomatbesöket. Den
utrikespolitiska situationen var ömtålig, Ålandsfrågan stod inför sitt
avgörande, och snabba åtgärder voro av nöden. \7id en förtrolig
konferens underrättades därför pressen om det passerade, en officiell
ursäkt framfördes av utrikesministern till de förorättade sändebuden,
och efter ett privat statsrådsmöte den 15 juni på aftonen meddelades
tidningarna, att »general von Gerich på grund av ett i tidningspressen
publicerat uttalande, som icke ansetts förenligt med hans ställning som
officiell person och chef för en militär organisation», skulle komma att
avlägsnas från sin post. — Härmed var första akten i dramat avslutad.
[-Skyddskårskonflikten-]
{+Skyddskårskonflik-
ten+} i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
