375 (Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det tyska vårfälttåget 1918. Av Gustaf Reuterswärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krävde emellertid tid, mellanrummen mellan anfallen blevo allt
längre, och under tiden rann den frist bort, som stod till
tyskarnas förfogande för att vinna ett avgörande — den förkortades
för övrigt avsevärt genom de extraordinära åtgärder, vartill den
amerikanska krigsledningen, under trycket av den spända
situationen i Europa, lät förmå sig — och dessutom sjönk, på grund
av den skenbara planlösheten i bataljerandet, truppens
förtroende till ledningen för varje slag, som utkämpades, utan att
krigets slut syntes närmare. Spanska sjukans härjningar lade
sten på börda. Härens anfallsduglighet blev allt mindre, och
efter de allierades lyckade motanfall den 18 juli övergick
initiativet i operativt hänseende definitivt till dem. Det tyska
offensivfälttåget var slut, de allierades tog sin början, och redan den
22 augusti kunde Foch ge ut en order, som suspenderade
tidigare meddelade bestämmelser angående metodisk försiktighet
vid offensiva företag. Fiendens sjunkande moraliska kraft och
därav minskade stridsvärde gjorde hädanefter även de djärvaste
anfallskonceptioner berättigade.

* *
*

Den österrikiske militärskriftställaren v. Binder-Krieglstein
använder om Preussens krig mot Frankrike 1806 uttrycket »ein
Krieg ohne Chancen». Orden äro måhända för skarpa för att
utan vidare kunna överföras på det tyska vårfälttåget 1918, men
nog lågo förhållandena under detta näst därintill. Allt det oklara
i den tyska krigsledningens göranden och låtanden förklaras
ytterst av det förhållandet, att problemet låg så nära de
olösbaras kategori som möjligt. Att den allmänna uppfattningen vid
tidpunkten i fråga var en helt annan, berodde väl mest därpå,
att den militära situationen enligt »krigskartan» — Tysklands
specifika form för självbedrägeri under kriget — så
egendomligt litet avspeglade det faktiska maktläget. Otvivelaktigt är
emellertid, att många klarsynta män både vid och bakom den
tyska fronten genomskådade ställningens verkliga faror och med
oro sågo framtiden till mötes.

En fransk författare (Madelin, Revue des deux Mondes aug.
1919) tror sig t. o. m. ha konstaterat ett allmänt spritt tvivel
inom de tyska leden redan vid fälttågets inledning. »Man gick
mot segern såsom mot en avgrund, il fallait en finir». I varje
fall påverkade detta ej truppernas prestationer under det första

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1921/0388.html

		Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 / 375 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|