- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
373

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det tyska vårfälttåget 1918. Av Gustaf Reuterswärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhoppningar om att liknande panikföreteelser skulle uppträda
även hos västfrontfienderna, därest det första slaget fölle med
motsvarande större kraft. Det är möjligt, att man häri kan
söka en av anledningarna till hans påtagliga överskattning av
inledningsframgångens förmåga att i och för sig verka.

Denna överskattning är mycket påtaglig. Så egendomligt det
låter, förordade Ludendorff anfallsriktningen mot Amiens, icke
emedan en seger där kunde leda till avskärandet av
landförbindelsen mellan Haigs och Pétains härar, utan emedan denna del
av fronten erbjöd särskilt gynnsamma betingelser för anfallet
mot skyttegravssystemet. Den nämnda strategiska möjligheten
betraktas såsom en eventuell biprodukt. Ännu mindre beaktande
skänker han det förhållandet, att den förstörda »Alberichzonen»[1],
varöver anfallet måste gå, skulle komma att verka såsom den
svåraste hämsko på de rörliga operationer, vilka planenligt skulle
komma efter genombrytningen. Allt offras för
ögonblicksframgången. De strategiska målen ställas utan tvekan tillbaka för
dagstaktiska hänsyn. Medvetet eller omedvetet har slaget blivit
det väsentliga; operationen vari slaget skulle ingå såsom ett led
har blivit en andrahandsfråga. Händelsernas utveckling under
marsslaget visar klart följderna av denna tankegång.

Nyssnämnda anfall, vilket började den 21 mars mot linjen
Arras—La Fêre, var otvivelaktigt ett försök att åstadkomma ett
genombrott med därpå följande fria operationer. Tyngdpunkten
i anfallet förlades norr om Somme, och avsikten var, att efter
ställningssystemets genombrytning fortsätta anfallet mot den
engelska hären. Detta senare framgår av offentliggjorda order.
Under slagets första skede visade det sig emellertid, att just norr
om Somme ett relativt hårt motstånd mötte, under det att söder
därom den engelska fronten befann sig i upplösning och lät sig
trängas tillbaka relativt lätt. Genom Ludendorffs ingripande
förflyttades nu huvudanfallsriktningen mot sydväst, d. v. s. mot
Montdidier—Lassigny, oaktat en sådan riktning i operativt
hänseende måste föra just »ins Weite». Vad värre var, den förde
rakt in i de bakom den engelska stridslinjen tillströmmande
franska reserverna. General Pétain, som i detta kritiska
ögonblick verkligen var en stor fältherre, kastade nämligen utan
hänsyn till andra frontdelar snart sagt varje man, som han hade till


[1] Alberich var »Deckwort» för den frivilliga reträtten 1917, då den terräng,
som utrymdes, grundligt förstördes i militärt avseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free