Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - Den offentliga verksamhetens utväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 DAGENS FRÅGOR
sällsynta kortsynthet. Det är icke genom att se statens affärsföretag
på fingrarna, motsätta sig alla nya anslag eller, ån mindre, genom
att pressa ned ämbetsmannalönerna som man når ökad effektivitet i
statsverksamheten eller ny fart framåt i den materiella motorns
nuvarande tydliga rörelse bakåt. Detta k||n endast nås genom att
resolut skära bort statsverksamhetens otaliga utväxter — sammanlagt
mycket större än dess friska delar — men att i stället utan njugghet
sörja för de begränsade uppgifter, utan vilka staten icke är någon
stat. Först när »Skattebetalarnes förening» blir »Förbundet för
ekonomisk frihet», är alltså något väsentligt att hoppas av dess program.
Den ifrågavarande föreningens egendomliga debut har i verkligheten
pekat i riktning av en helt annan och särskilt betänklig
utvecklingstendens, med rot i föreningens utpräglat »storkapitalistiska» ursprung.
Redan ofta har här i tidskriften pekats på, att ökad statsverksamhet
sannerligen ej behöver betyda ökad garanti emot ekonomiskt eller
socialt mäktiga intressens inflytande, utan tvärtom kan leda till ökad
makt för just dessa intressen, genom deras makt över staten eller
dess ledande män. Alliansen »demokrati och storfinans» är blott
en av de många möjliga lösningarna av denna uppgift; det finnes
samma möjlighet att nå målet nästan med vilken politisk
organisation som helst. Vad som behövs är däremot en statsmakt, som —
hur den eljest må vara organiserad — har sina tentakler utsträckta
överallt.
Som bekant inträffade i nu föreliggande fall, att vederbörande
departementschef och generaldirektör i förening slogo upp Statens
järnvägar på vid gavel för en f. d. högre tysk ämbetsman och en
styrelseledamot i Skattebetalarnas förening, båda utsedda av den nämnda
föreningen; en särskild salongsvagn ställdes till dessa två herrars
förfogande, det högre trafikbefälet ålades att stå till tjänst så långt
dess tid tillät, medan Kungl, järnvägsstyrelsens motsvarande
funktionärer i övriga fall finge hjälpa till. Hur ansvaret skall fördelas
i fråga om dessa åtgärder, som alla föreskrevos i ett sedermera
publicerat cirkulär av statsbanechefen, har ganska ringa allmänt intresse,
medan själva faktum hör till det mer minnesvärda bland vårens
inrikespolitiska händelser.
Särskilt upplysande är därvid det avgjort skickligaste försvar för
aktionen som sett dagen, nämligen en tidningsartikel av professor
G. Cassel. Den går i’ få ord ut på, att icke blott kontroll från
allmänheten på statens verksamhet är nödvändig utan att denna kontroll
måste organiseras i jämbredd med statsverksamhetens egen allt
starkare och allt mer invecklade organisation; därför ser den
ifrågavarande artikeln i den här påbegynta aktionen gryningen till en
bättre tid. Tydligen innebär detta att svenska folkets högsta
kontrollmyndighet över statsorganen delegeras till en förening under
ledning av stora skattebetalare. Ty ej kan väl någon människa med
sunt förnuft mena, att vilken förening som helst, den där vill
förordna en utlänning att jämte en av sina egna styrelseledamöter
granska statsföretagens verksamhet, skall få en salongsvagn och alla det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
